Tisdag.
Sjutton minusgrader och solsken på förmiddagen! Mitt på dagen övergav flocken stugvärmen och begav sig ut i det härliga vintervädret. Matte tänkte att det skulle bli lite varmare fram på dagen, men temperaturen stannade på femton minusgrader som varmast. Det blåste inte och himlen var blå! Inte ett moln någonstans och Matte tog med sig hundarna på sin timslånga runda. Vägarna låg öde. Så när som på en enda bil, en granne som passerade påfallande hänsynsfullt på den nu allt isigare vägen. Dima halkade till några gånger, men inte Matte som kan gå raskt och effektivt med rejäla hakar under sulorna.
Sjalen från Stoorstålka, knuten på samiskt vis, mildrade den kyliga luften innan den drogs ner i lungorna. Matte är uppvuxen med att klä sig lager på lager vid kyla och det funkade fint. Inte för varmt och inte för kallt. Underställ i fleece, antika täckbyxor som hänger med. Tunna, smidiga och varma och minst trettio år gamla! En mycket tunn och diskret vadderad väst och över den en lång islandströja som går ner över rumpan. Handstickad på Island. Överst en tunn och lätt rock från Finland med god isoleringsförmåga. Köpt på loppis för en spottstyver och oerhört användbar. På toppen en filtad ullmössa från Dalarna och på händerna tumvantar i reflextyg, tunna men varma. Bra kläder skall man vara rädd om! Man måste kunna röra sig också och inte bara bylta på sig.
Vad gällde hundarna så har de bra pälsar, men har börjat fälla nyligen. De fick vara nakna. Förhoppningsvis stannar fällningen upp lite nu. Dima fick köldkramp i en tass ett par gånger, men han är en tålig kille och bryr sig inte om sådana småsaker. Han skuttade på tre ben några meter och sedan gick det över. Han får även snöbollar mellan trampdynorna men det är inte heller något han bryr sig om. Han har annat att tänka på, som alla dofter och annat. Grinden hos bullhundarna med hundlucka går uppenbarligen inte att stänga helt längre. Tyvärr. De skällde i stugan och Dima stannade och lyssnade och funderade. Matte fick se grinden ihopdragen medelst en kedja, lämnande en stor glipa och skyndade förbi. Frågan är om det lilla muskelpaketet kan pressa sig emellan. Matte vill inte veta och måste kanske undvika denna väg en tid framöver. Vilket bär emot. Att på grund av andras märkliga hundhållning styra upp sina egna promenader.
Husse hade varit ute och flyttat snö efter nattens snöfall och även makat undan lite av de allt större snöhögarna som omger stugan. Han befann sig i konstant solsken och klagade inte! Matte och hundarna ville inte gå in. Aili och Dima fick leta godis i en stor snöhög där solen kom åt att skina och de hade att göra rätt länge, innan de ansåg snöhögen var tömd på godis. Det blev nittio minuters utomhusvistelse i solsken trots kylan och det kändes väldigt skönt! Är man i rörelse håller man sig varm.
Flocken drog sig inomhus när solen försvunnit bakom skogen vid halv tre och det var fikadags. Nu föll temperaturen mycket snabbt. Matte eldade i braskaminen och stöttade luftvärmepumpen. Vid läggdags var det nitton minusgrader.
Klicka för större bild.
Aili råkade placera sig väldigt lämpligt, när Matte stod uppe i en snöhög!