Tisdag.
Fint väder var det för långtraskande! Soligt med lite moln och nitton grader samt en frisk, dock inte hård vind. Matte tog med sig hundarna och startade i god fart, utan att ha någon bestämd plan för vart stegen skulle styra. Vädret skulle slå om, men än såg det fint ut och Matte knatade på in på vägar som de två Lapska inte nosat av på rätt länge nu. I en brant nerförsbacke, utanför en grind, stod där plötsligt en antik dragkärra med skylt "300 :-" och i den blev Matte förälskad! Den var nog avsedd för människa att dra varor på kullerstensgator och storleken var lagom för en Shettis, vore det inte för skaklarnas avsaknad av längd och fästen för seldon. Att avbryta promenaden för att dra hem kärran dök upp som en tanke, men avfärdades, då hundarna behövde en långpromenad liksom deras Matte. Samtidigt gnagde en oro för att någon annan skulle hinna före och köpa kärran.
Nåväl, Matte promenerade vidare med hundarna längs en traktorväg ledande in i "grannbyn", även det ett numera rätt permanentbebott fritidshusområde uppbyggt kring en gård. Där betar hästar i hagarna och Matte känner sig hemma i miljön. Benen kändes starka och bra och fötterna visade vägen och Matte kände sig alls inte som hörande hemma i lådan märkt 70+. Gjorde sitt bästa för att intala sig att det är den biologiska åldern och inte den kronologiska som spelar roll! Tvärtemot vad IVO nu avslöjar skedde på 91 äldreboenden i vårt land, när man inte individbedömde vårdbehoven. Matte kände sig frisk och stark och förträngde verkligheten, där hon gick en powerwalksträcka längs asfalten ledande ner mot sjön! Hundarna hade fått nosa igenom vägkanterna mycket noga längs traktorvägen, men nu var det "pinna på" som gällde!
Ännu syntes inga regnmoln, varför Matte drog ut på promenaden. På klipporna vid sjön var det folktomt och därför släppte Matte hundarna lösa här där sikten var god längs stranden. De uppförde sig exemplariskt och var mycket lyhörda för Mattes kroppsspråk. Matte rörde sig i olika riktningar och hundarna höll ihop flocken. Åtminstone Aili. Modji glömde sig lite då och då med ålderns rätt. Hon fick en vittring och då följde benen nosen....., vilket var henne väl unt och Matte harklade lite när Modji tappade flocken och så var ordningen återställd.
Efter två timmar var Matte och hundarna tillbaka hemma och Husse övertalades att ta bilen och fara iväg för att kontakta kärrägaren för inköp av kärran. Ingen var hemma och då bestämde sig Matte raskt för att hämta kärran och lämna information om vem som tagit den och att betalning skulle ske med Swish. Matte lämnade inplastad information fasttejpad på brädan med prisuppgift och lyfte in den till huset. Vagnen lyftes in i släpet och flyttade hem till Lapskflocken. Strax ringde ägaren och berättade att en granne varit intresserad, men Matte hann före och betalning med Swish gick bra. Ibland har man inte tid att fundera så mycket, om det inte skall bli för sent.
Funderade så mycket gjorde Matte inte heller när det gällde att träna in tricks med hundarna för uppnående av "titeln" Trick Dog Novice! För effektivitet kördes båda hundarna tillsammans och Matte provfilmade själv och skickade resultatet till bedömaren. För att få veta om filmandet dög. Helt överraskande gällde det som godkänt på alla inskickade moment och antalet filmer minimerades effektivt med tandemkörning av Modji och Aili! Det här var kul! Sex moment av femton klarades av snabbt efter middagen och gav blodad tand. Nu skall hundarna få visa vad de går för och Matte skall försöka dokumentera övningarna vartefter.
Ibland skall man inte fundera för länge om något skall bli gjort. Ett kinesiskt ordspråk säger: "Om du väntar länge på nästa steg, kan du bli stående på ett ben resten av livet".
Matte kände sig rätt nöjd med att inte ha funderat alltför länge den här dagen, för då hade det inte blivit någon kärra och inget provfilmande av hundtricks. Sonen tyckte kärran var väldigt fin, men försstod inte syftet med det spontana köpet. Inte Matte heller, ärligt talat. Men den är jättefin! Förmodligen appellerade den till Mattes önskan om ett lantligt liv och påminde om den stora fjädervagn hon körde brudpar och studenter med, dragen av den egna Fjordhästen Pontus i en svunnen tid.