Fredag.
Viss osäkerhet har rått kring lagtävlingen nästa helg, så här när det närar sig. Men den förefaller inte ställas in på grund av för få anmälda lag. Därför drog Lapskflocken iväg till Arninge för att införskaffa de hundskor som tävlingsledningen aviserat kan behöva användas på tävlingen. Rejäla skyddsskor med gummisula fanns på Zookompaniet till en kostnad av 249:- för en förpackning med två skor. Att köpa två förpackningar för 500:- kändes dyrt. Förhoppningsvis skulle det räcka med en uppsättning i flocken. Men när storlek testats visade det sig bara finnas en enda förpackning med två skor i rätt storlek. Alltså blev det inget köp.
Hos grannen bredvid, XXL, fanns det en mycket billigare variant för 99:- för en förpackning med fyra. Expediten rekommenderade storlek medium. Det visade sig vara helt slut på allt utom storlek small och extra small! Eftersom hundarna fanns i bilen utanför valde Matte att köpa en förpackning och gick sedan ut och provade skor på en fram- och en baktass på både Modji och Aili och det visade sig vara rätt storlek. Förhoppningsvis.... Åtminstone när de låg ner. Lite annorlunda blir det i stående och belastning med spretande trampdynor och tår. Men det var regnvått och skitigt på marken och i bilen trångt i bakskuffen för bra åtkomst, så detta fick duga. Nu är det ju inte något Iditarod trail de skall kuta som draghundar, så det blir nog bra.
Varför skall hundarna ha skyddsskor kan man undra. Ja varför på just denna lagtävling vet Matte naturligtvis inte. Men under de olika räddningshundutbildningar som både Husse gått med tre hundar och Matte med två hundar har det varit ett krav att hundarna kunde arbeta med skyddsskor på fötterna. Då underlaget kunde vara kontaminerat med farliga vätskor eller glas eller annat. Ett alternativ om man inte har tillgång till skyddsskor för hunden kan vara att man bär hunden i famnen när den söker av ett område, eller kör den i en skottkärra eller på något annat som kan transportera hunden. Alla Mattes och Husses hundar har tränats att söka burna, eller framförda på diverse mer eller mindre fantasifulla anordningar. De är även tränade att söka från båtar, mindre och större och även i sjögång på öppna fjärdar.
De skyddsskor som finns nu för hundar är generellt väsentligt mycket bättre än de sockor i gummi som delades ut tillsammans med utrustningen för räddningshundekipage. De var förvisso ganska välformade och höga och olika för bak och framfötter, men i avsaknad av kardborreand. Med smala band som fördes igenom och låstes med två små öglor, slutade flertalet sök med ett uppletande efter tappade skor i området. Två små öglor som låsning fungerade inte optimalt runt benen på en hund i rörelse i bråtiga miljöer. Tanken var god men resultatet i praktiken mindre gott.
Flytväst till hundarna rekommenderas också för hundarna på lagtävlingen och rör det sig om sök från båt är både Modji och Aili väl förtrogna med detta. Modji har för övrigt avslutat sin karriär hos Missing People med att exakt lokalisera en drunknad person på fem meters djup, efter en vecka under vattnet. Modji sökte sittande i fören på en liten båt, med nosen i arbete i två timmar i sträck. Matte satt tätt intill och läste hund. Men när Modji befann sig rakt ovanför den drunknade behövdes det inte så mycket hundläsande. Modji lutade sig ner mot vattenytan och pekade tydligt ut platsen. Snyggt jobbat! Därefter ändrades kraven på hundarna och man fokuserade på hundar som kunde söka i skogen. Inte tjänstehundar som räddningshundar, som är kapabla att söka i allehanda andra miljöer under störning.
Att träna hundarna att söka från fordon och båtar kan man göra på många sätt. Poängen är att de kan söka från ett rörligt underlag utan att låta sig störas! Samt att ta vittring på mycket långt avstånd!
Klicka för större bilder.
Regnskurar avlöste varandra när Lapskflocken åter var hemma, men Husse tog med hundarna på en skogspromenad medan Matte donade med tvätten. Än går det att få den torr under tak på den ouppvärmda Punchverandan. Även om det inte går så fort. Snart blir det nog tyvärr nödvändigt att torka tvätt i stugan framför kaminen. Har man ingen tvättstuga eller ett stort badrum så har man inte. Inte heller en torktumlare. Lapskflocken lever lite "back to basic" därvidlag och konstaterar att det "vi gjorde på sjuttiotalet" inte var helt fel. Viss igenkänningsfaktor kan upplevas nu. Återanvändning, spara på miljön, odla själv. Nära naturen. Trender kommer och går och förhoppningsvis håller det i sig ett tag denna gång. Tänker Matte som upplevde både plastålderns uppgång och nu fall.