Måndag.
Matte och hundarna tog en motionspromenad i området, där dofterna intressanta för Lapsktrion var många och farthållningen blev det lite si och så med bitvis. På vägen stötte Matte och hundarna på den äldre mannen som behandlats för två typer av cancer och nu avstår från behandling, i alla fall just nu, när sjukdomen dykt upp på nytt. Han "orkar bara inte hålla på längre! Alla de där jävla cellgifterna! Nu skiter jag i det här! Nu skiter jag i alla katterna! Jag skall aldrig ha några djur mera! Den ena kom hem i går med svullen tass och den blev nog ormbiten. Jag såg den jäveln men hann inte ikapp den!" För honom var denna snok en orm som skulle dödas. Han var bara så less. På allt! Inte så konstigt. Det kom väldigt nära.
Nog kan man känna så ibland även utan allvarliga sjukdomar.
Varför sitter Matte här och skriver om vardagliga ting i Lapskflocken liv kan man undra.
Vad intresserar det andra att Matte efter den timslånga hundpromenaden tog med hundarna till Åkersberga Växtförsäljning, för lite måbrafika i härlig miljö och inköp av några mindre inredningsdetaljer till uterummet. Att serveringen stängde för ägarbyte för en vecka sedan. Eller att det utbrott den hundvaktande grannen fick nyligen och vrålade åt de lekande Aili och Modji fick effekt. De leker tystare nu. Samt är väsentligt mycket mer alerta och misstänksamma mot vad som händer i den riktning vrålet kom ifrån. Eller att Matte väcktes av åskan i natt tjugo i två. Bara för att upptäcka att det var i hundvaktarbostället det "åskade" genom motorvrålande.
När Matte just somnat om efter en dryg timme väcktes hon igen och då av Násti som var orolig och försökte lyfta på rullgardien som täcker altandörren. Men ut ville hon inte! Hon ville bara kolla något hon hört.
Vad kan det intressera någon annan?