Onsdag.
Hitills i år har träningsgruppen kört sina träningar inomhus, då det fallit sig så att det passat bäst. Vissa byggnader är endast tillfälligt tillgängliga och då har det varit lämpligt att använda sig av möjligheten till vittringsmässigt svåra träningsförhållanden för hundarna.
Nu var det dock lämpligt att hålla till i en bergtäkt, tillika bergkross med stora öppna ytor för hundarna att söka över och många gigantiska grushögar av olika konsistens för högt placerade figuranter, vars vittring svepte ner över ett stort område i den friska vinden. Tränade gjorde två Lapska tikar, två Lapska hanar och en Springertik.
Första uppgiften för hundarna blev varsitt stort frisök, där de skulle söka rätt på och markera två till tre gömda figuranter. Avsikten med söket var att låta hundarna få gå ut och jobba långt bort från sina förare på egen hand och sökområdet bestod av marken längst in i bergtäkten,avgränsad av mycket höga, lodräta bergsidor på alla håll utom ett. Längst in var ett antal olika typer av containrar placerade och i övrigt fanns där grushögar av olika höjd och sort. En figurant låg i ett öppet flak mellan andra containrar och en figurant låg bakom en låg grushög in mot bergväggen, med säkerhetsavstånd för fallande stenar. Hundarna släpptes på frisök där sökområdet började vid bilarna och de hade mycket stora ytor upp till ett par hundra meter framför sig att söka av självständigt. Vilket inte innebar några problem för ett gäng sök- och springglada Lapska Vallhundar och en Springer Spaniel.
I sökarbetet får hundarna användning av samma egenskaper som krävs av en hund i renskötseln. Berikning. De får springa över stora ytor och arbeta självständigt samt lösa problem i samarbete med sin förare. De får ta egna initiativ för effektivt uppletande av renar eller människor som skall återföras till flocken. Hundarna måste lära sig bra sökmönster för att självständigt och effektivt kunna söka igenom ett område. Det fungerar inte om hunden på måfå springer kors och tvärs och händelsevis råkar stöta på en vittring. De MÅSTE aktivt söka vittring i vinden och för att lyckas med det måste de ha den medfödda egenskapen för att kunna lära sig att arbeta effektivt och målmedvetet och se till att ett område blir noga genomsökt. Utan att någon styr dem och visar var de skall söka! De måste ha egenskapen att själva kunna strukturera upp sitt sökande, för att hela området skall bli noga avsökt. Här kommer den renvallande hundrasens medfödda egenskaper väl till pass! Självständigt arbete och problemlösning långt borta från och utan påverkan av sin förare.
Matte var figurant för några av hundarna, stående ihopkrupen i fosterställning på knä längst in i bergtäkten. Bakom en låg grushög, på vasst stenskravel med knän och armbågar och med en kall vind utmed bergsidan. Huvudet nerböjt. Lime jobbade fint ensam och långt borta från sin förare och fyndade Matte. Fin skallmarkering! Men ingen förare kom och Matte hörde ingen kalla in hunden. Men hunden försvann utan att ha belönats av Matte, då ingen förare kom fram. Matte låg kvar ihopkrupen och väntade. På något. Då kom Lime tillbaka och skallmarkerade på nytt och strax kom en förare och bad Matte belöna hunden. Så då gjorde Matte det. Tog fram tuben med skinkpastej och serverade Lime. Trodde Matte. Vars skärm på kepsen dolde det mesta där hon stod på knä med näsan i backen. Men Lime hade krympt och visade sig vara Modji och föraren var Husse. Limes förare hade kallat in honom vid markeringen och det hade Lime och inte Matte hört. Så nu var det Modjis tur att jobba.
För Aili placerade Matte ut en tredje figurant och Aili tog sig an uppgiften mycket ambitiöst och i hög fart med nosen påkopplad. Aili sökte igenom hela området med containrar mycket noga och helt ensam. Matte stod långt borta och såg Aili runda containrarna en och en för att kunna ringa in vittringarna. Vid fynd gick Matte ut i området och bad figuranten belöna, varför Aili måste hålla i skallmarkeringen till dess att en mer långsamgående Matte nådde ända fram. Figgarna bakom grushögen och uppe på högen med runda pimpstenar hittades även de och skallmarkerades ihållande och fint av en mycket noggrann Aili.
Uppgift nummer två för hundarna bestod i att hitta en figurant uppe på den högsta grushögen längre ut i bergtäkten, med stora ytor med mindre högar runt om. Den ena långsidan av högen bestod av en mycket brant och hög sida av sand, den andra av halvstora sprängstenskravel, liksom en kortsida. En kortsida hade en brant körväg upp. Vittringen från figuranten föll i huvudsak ner längs den nästan lodräta sandsidan. Här behövde hundarna lösa problem för att ta sig till figuranten, när de lokaliserat vittringskällan. Även här släpptes hundarna på frisök långt borta från vittringskällan för självständigt sökarbete långt ut från sina förare. De flesta hundarna tog sig upp på skrå längs den brantaste sidan, där sanden gled undan under deras fötter. Aili gjorde annorlunda. Hon tänkte till. Först visade hon prov på hur ambitiös hon är när det gäller arbete. Hon försvann i fjärran. Figgen på högen hade koll. Matte hade noll koll. Det visade sig att Aili drog iväg till ett annat och tidigare använt angränsande område, bestående av diverse "byggskrot" och där sökte hon igenom hela området noga och avslutade med att söka runt en stor och långsträckt grushög. Innan hon återvände till området där hon släppts på sök och där Matte stod och väntade. Hon jobbade som sin brorsa Runne, när han på fjället ensam skall hitta renar. Mycket spring med påkopplad nos över mycket stora ytor.
Aili fick vittringen, insåg att där den föll ner var det väldigt brant. Onödigt brant. Aili stannade upp och funderade. Tittade upp mot högen. Tittade mot Matte. Fattade ett beslut och gav sig iväg runt den stora högen och sökte en bättre och säkrare väg och fann uppfarten där figuranten gått upp! Snabbt och enkelt nådde hon målet och skallmarkerade fint. Mycket snyggt jobbat! Hon fick vittringen, lämnade vittringsfältet och sökte aktivt en lämpligare väg upp än där vittirngsstruten föll ner och nådde henne. Hon arbetade mycket självständigt, tog egna initiativ och löste problem på ett bra sätt. Samt hittade den försvunna personen och berättade var.
Tack alla för en härlig träning där hundarna fick springa mycket, jobba med nosarna och lösa diverse problem. Inte fjäll och inga renar förvisso, men stora grusade ytor med stora och branta högar och försvunna människor att återföra till flocken. Berikning. Här kommer de Lapska mycket väl till sin rätt och får visa vad de går för. De är kapabla till så oändligt mycket mer än att vara robusta och traska i skog och fjäll. De har en insida av skallen väl värd att upptäcka och utnyttja för roligt samarbete! Mattes nerklippta Dvärgpudel älskade skog och fjäll. Lätt och smidig. Men inte med en arbetskapacitet som en Lapsk Vallhund.
Den mycket branta sidan av lös sand är belägen där solen belyser högen, till vänster om figuranten, på den nedre bilden. På den övre bilden syns den inte! Aili tog sig upp säkert och lätt från baksidan. Klicka för större bilder.
