Söndag.
Fem minusgrader visade termometern på morgonen och ett mycket tunt lager snö, likt florsockret på en prinsesstårta, lyste upp gryningen. Husse gick till brevlådan med hundarna och hämtade morgontidningen. Asfalten var turligt nog inte hal. En extra tröja under jackan men det gick bra utan skor med spikar i sulan. Det skall vara flera minusgrader dag efter dag nu och Matte skulle ta fram sina vinterbyxor. Sköna fodrade brallor som eliminerar behovet av långkalsingar. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. De fanns inte där Matte var övertygad om att de skulle finnas. De blev hängande kvar framme onödigt länge efter det att de var behövda i våras.
Matte har hört en del generationskamrater i behov av städhjälp tvärvägra hjälp i hemmet med någonting. Av rädslan för att saker skall försvinna; bli stulna. Mattes vinterbyxor försvann i samnband med att det var städdag. Vilket det är ett par timmar en gång varje månad. Matte minns väl att att byxorna städades undan av Matte själv innan tjejerna kom och städade. Men nu hängde inte den svarta Haglöfsbyxan där den skulle hänga. ? Vilket nog beror på att Matte kom på att byxorna skulle undan i sista sekunden och så hamnade de på "något bra ställe". Men var.... Jo, det försvinner saker när det skall städas. Som städkund vill man röja undan lite så att det går snabbt att städa och så tror man att man kommer ihåg var man stoppade undan sådant som brukar vara framme. Saker som spontant hamnar där de inte hör hemma. Nu skulle Matte och Husse iväg och byxorna behövdes. Det fick bli andra byxor.
Flocken for iväg till en minijulmarknad lokalt på en handelsträdgård, med flera erbjudanden speciellt denna dag. Det var väldigt mini och väldigt trångt när kylan slagit till och allt som såldes skulle få plats i en liten bod och inte kunde exponeras utomhus. Matte gjorde ett försök att ta sig fram dit hon ville men gav upp. Far och mycket liten son hade en pedagogisk stund i ingången och sedan var boden full. Ingen kom in. Matte vände om. Hon behövde ingen honoung och ingen potatis och en amaryllislök kan Matte skaffa senare. Därefter for flocken ner till macken och handlade färdigmat att värma i micron. Matte hade tagit ledigt i köket och tänkte inte laga någon middag. Kökstjänsten på söndagkvällen bestod i att ge hundarna mat. När man år efter år, varenda dag, ensam är ansvarig för att lagad mat serveras en gång om dagen kan man krokna rejält ibland. Man vill äta något som någon annan lagat! Förmodligen är det en och annan som känner igen sig. Fantasin och lusten tar tvärslut. Husse lagar ingen mat.
Matte har lagat mat åt kräsna dagbarn och inte minst dagbarnsföräldrar under en himmelens massa år. Otacksam matlagning. Som fått Matte att se denna syssla som en börda. För det mesta. Djupt och innerligt tacksam över att alltid ha haft hundar som är tacksamma för att de får mat. Över huvud taget. Vad som ligger i hundmatkålen är inte så viktigt. Äter allt och tål allt och så har det alltid varit under de drygt femtio år som Matte har varit hundägare. När Dima flyttade in var han inget undantag. Allt slinker ner. Även lite gurka, paprika eller tomat som blivit över. Fördisk är en populär syssla och är torrfodret torrt eller vått och av vilket märke som helst så slinker det alltid ner med god aptit. Då är det roligt att servera middagen! Acana är för övrigt den stående menyn. Adult till Dima och Senior till Aili.