Måndag.
Ännu en solig dag att ta vara på! Carpe diem! Husse tog en härlig skogspromenad med hundarna mitt på dagen och trots allt regnande under en tid har vattnet sjunkit undan förvånansvärt snabbt även vid Stormossen, i vars kant man går när man går "Mopperundan". Efter en torr sommar törstar marken efter vatten! Grundvattnet har varit väldigt lågt och den grävda brunnen för trädgårdsbevattning hemma ger äntligen vatten igen. Inte för att det behövs, men det tyder på att grundvattennivån höjts och att den borrade brunnen klarar sig fint för dricksvattenförsörjningen.
En hel del småstädande på tomten blev det inför vintern och Husse plockade med veden och staplade den nykluvna längs väggen i vedboden. Ett permanent liv i en fritidsstuga är ett liv nära naturen, vilket Husse och Matte och förmodligen även hundarna trivs med. Ännu en promenad fick hundarna, när Matte på eftermiddagen tog med dem på en sväng runt i området. På en nysåld skogstomt har man nu fått ner ett avloppssystem, efter grävande mellan bergknallarna i en blöt sänka sedan en tid. På den egna tomten provgrävdes det när huset nyligen byggdes till och ingenstans var det djupt nog för en WC-tank. Inte ens den minsta lilla som finns på marknaden. Att spränga nära inpå huset var inte något bra alternativ, så det fick bli en ny Separettoa i stället. Att leva utan vattentoa går alldeles utmärkt, till mångas förvåning. Egentligen är det ju vansinne att hälla ut värdefullt dricksvatten och understundom en bristvara, varje gång man går på toa.
Matte och hundarna hade just dragit sig inomhus och Husse hade farit iväg för ett besök. Skymningen föll snabbt. Rätt som det var hördes de två Lapskas tydliga vaktskall från uterummet, där de valt att bli kvar efter promenaden. Mycket händer runt om i skymningen, som de känner ett ansvar för att hålla koll på! Mörkt är det i skogen och inga gatlyktor finns längs vägarna. Hundarna larmade med skall och uppmärksammade Matte på att där stod en stor bil i infarten och runt den rörde sig några personer klädda i varselkläder. Matte gick ut och kollade och tackade hundarna för hjälpen. Det var killarna som installerar fiber i området som jobbade vid stolpen i infarten, där ett nytt skåp satts upp. Hundarna höll sig tysta och satt vid glasdörren och iakttog vad som skedde kring Mattes bil vid grinden.
Rätt som det var gick de åter i skall och Matte tittade ut för att kontrollera varför de larmade på nytt. Jo, nu var två killar på väg in på tomten genom grinden och hundarna kände sitt ansvar att uppmärksamma Matte på detta. Man skulle nu börja dra in en fiberkabel till den egna stugan för att ansluta den till dosan på väggen inne i uterummet. Väggen skulle borras igenom. Matte tog in hundarna för att låta killarna jobba ifred. Hundarna accepterade deras närvaro och även att de förde ett väldigt oväsen när ytterväggen till uterummet skulle borras igenom och en kabel häftas fast vid väggen. Matte lyssnade på radio och hundarna värmde sig framför kaminen. Borrandet tystnade där ute och hundarna larmade på nytt! Matte hade inte hört att någon knackade på dörren! Så himla bra att hundarna hörde detta! För killen ville ha kontakt och klev helt sonika in i hallen. Utan hundarnas larmande hade Matte blivit mer överraskad när han stod där. Jobbet var klart för dagen, fortsättning följer.
Att Lapsk Vallhund är en hundras med en hel del vakt i sig når tydligen inte alltid fram. Med tanke på det liv rasen fötts upp för att leva är det helt naturligt och önskvärt. Hundarna larmade när det kom främmat till bosättningen i form av människor eller djur. Lämnade över till sin ägare att avgöra om syftet med besöket var positivt eller negativt. Tjuvar eller vänner? Främmande hundar? Vilda djur? Hundarna larmar med skall, men skall sedan lämna över ansvarsbördan till sina människor och tystna! Det är inte de Lapskas sak att i vaktsyfte anfalla någon. Annat än om ägaren är fysiskt hotad till livet. Att hunden skall tystna och lämna över till sin ägare är inte alltid helt lätt att få den att förstå..... En självständig ras, som sagt.
Husse och Matte uppskattar att hundarna har en vaktinstinkt. Matte som har nersatt hörsel uppskattar att hundarna larmar när något händer. Även när väckarklockan förgäves försöker få Matte att vakna. Skulle Matte inte vakna av larmandet går de mer fysiskt tillväga för att påkalla uppmärksamhet. Den som inte har ärligt uppsått drar sig nog för att gå in genom grinden eller kliva in i huset när en eller flera hundar skäller ihållande!
Tillbaka till fiberkillarna - i stugan finns ingen vattentoalett, vilket sänker värdet enligt många. Men nu finns det fiber! Helt omodern är inte Lapskflocken.
Klicka för större bild.
