Tisdag.
Dagen blev het med 28 grader och gassande sol nästan hela dagen. På sena eftermiddagen bredde barmhärtiga skyar ut sig ställvis över himlen och dämpade gassandet. Modji ambulerade mellan sol och skugga och olika ställen på tomten. Hon höll sig utomhus hela tiden. Aili intog sin favoritplats under stora bordet i vardagsrummet. Där var det korsdrag med fönster och dörrar öppna i fyra väderstreck och där förblev hon till skyarna svepte fram över skyn. Då dök hon yrvaket upp där Husse och Matte satt i skuggan i trädgårdmöbeln. Lätt frånvarande såg hon ut. Efter en herpesvaccination på måndagen inför parning skulle hon ta det lugnt och det tog hon ad notam! Det har blivit allt vanligare att tikar herpesvaccineras inför parning. Med ett misslyckat resultat vid förra försöket tar Matte nu det säkra före det osäkra och vaccinerar Aili. Så som hon gjorde med Ailis mamma Modji efter en första dräktighet med sorgligt resultat.
Fram på kvällen var båda hundarna mycket pigga och de fick en skogspromenad med Husse medan Matte försökte hålla liv i sina nyplanterade växter, genom att köra den ena kannan efter den andra med vatten i skottkärran och vattna. Något Matte borde göra mer frekvent, men glömmer sig. Ge vattenkannan skjuts alltså. Fyller en kanna från gårdspumpen och bär. Kånkar och bär. Tio kannor på raken. Men nu har kroppen sagt definitivt stopp! Inget mer tungt bärande. Hundra kilo varje morgon totalt är för mycket för tanten. Använd skottkärran! Hur svårt kan det vara?! Man ångar på som vore man trettio och det är ju inte Matte. Mer än det dubbla.
Rätt som det var kom Matte av sig och blev tvungen att studera Aili, som fick en vittring, sprang ner på gräsmattan och luktade ingående på en fläck och började slicka försiktigt på den. Huvudet åkte upp och Aili sprang fram till grannens staket med vaggande svans. Någon bekanting där på granntomten? Matte gick efter och fick se något grått passera snabbt bakom en gran. Aili tvärvände och återvände till Matte som hon petade uppfordrande på med högertassen! Aili vände tillbaka till staketet och Matte följde efter ända fram. Tänkte att det var grannen men där fanns ingen. Helt tomt var det. Aili satt vid staketet länge och blåstirrade mot vägen/skogen. Till slut satte sig Matte ett stycke bakom Aili för att försöka klura ut vad det var som intresserade Aili. En intresserad hanhund som känt löpdoften? Men då hade den troligtvis varit kvar även när Matte dök upp. En ny löptiksintresserad varghane som för exakt ett år sedan? Råbocken trodde Husse. Fan vet. Men Matte höll extra koll resten av kvällen. Den där luktfläcken på gräsmattan förbryllade. Hade flocken haft besök inne på tomten? Från berget går det att hoppa ner bakom huset. Aili är inte i höglöp än. En vecka sedan löpstart. Några hybrider vill inte Matte ha.