Onsdag.
Dagen var regnig. Välbehövligt regn! Grundvattennivån har sjunkit rejält och den grävda brunnen på gräsmattan sörplar. Hundarna rastades, men dagen tillbringades under tak. Násti inne med Matte och vakthunden Modji på spaning på glasverandan. Husse stod också under tak och klöv ved. Regnet skulle upphöra till kvällen.
Regnet hörde uppe och familjen drog iväg till träning på Hakungekrossen. Men då började det regna ordentligt! Efter att ha hört att både regn och åska var att vänta, ändrades planerna och träningen flyttades till Vargmötet där man kan träna i en fordonshall. Att ligga figge öppet i en bergkross i hällande regn är väl inte toppen, om man dessutom får ett åskväder över sig. Toppen är däremot att ha tillgång till träningsområden, där man inte behöver boka området eller förvarna på något sätt och där man är välkommen i preventivt syfte för att oroa eventuella "slangare". Mycket bränsle stjäls ur uppställda arbetsfordon. Skällande hundar är populära för en gångs skull!
Tränade gjorde fyra Lapska och en Springer. Området var synnerligen välstädat men fordon, skopor, containrar och lite smått och gott räckte till för att få kluriga sök. Med tre väggar och tak far vittringarna lite hur som helst och gör söket knepigt för hundarna. Allra helst om någon figge gömmer sig väldigt högt upp och vittringen slår ner långt bort från vittringskällan och sedan emot väggar och containrar. Inte lätt för hundarna. Inte heller för den förare som inte vet var figgen är gömd.
Ytterligare en svårighet uppstod, när det precis framför ett gömställe visade sig finnas en liten fläck med något för hundarna mycket lockande och intressant. En kraftig störning! Här fick man träna koncentration på uppgiften och arbetslydnad! Nyttigt.
Modji fick fyra figuranter och ett frisök. Hon fastnade på fläcken och Matte harklade missnöjt. Ett "nej" vill Matte inte använda i sådana situationer, då det är mycket starkt och kan förknippas med figgen och göra hunden osäker och därför avstå från markering. Mattes harklingar känner hundarna till. Ett missnöje. Inte ett förbud. Lite mildare, men i grunden blir ju budskapet detsamma. "Sluta med vad du håller på med".
Modji fick jobba med skallen när hon skulle lokalisera var den höga figgen var gömd. Matte kände inte till gömstället. Han var alltså gömd högt uppe i en dumper. Fullständigt opåverkad.... Vittringen landade långt framför fordonet, efter det att vinden från ingången studsat mot den bakre väggen och fört med sig vittringen tillbaka mot öppningen igen. Modji visade tidigt att vittringen fanns högt uppe och hon klättrade upp på fordonets främre del. Modji provade att skälla lite, men för långt bort och när Matte höjde axlarna och slog ut med händerna i ett "var då? Jag vill veta bättre!" tystnade Modji och jobbade vidare med skallen. Med Modji kommunicerar Matte mycket med bara kroppsspråk. En signalkänslig och signalsäker i hund i högsta grad. Till slut lokaliserade hon vittringskällan och ställde sig rakt under dumperflaket och skallmarekerade bra. Tankearbete på hög nivå. Återigen. Lapsk Vallhund är en arbetande hundras och oftast kapabla till så oändligt mycket mer än vad flertalet hundar av denna ras någonsin får visa. Tyvärr.
Båda Nástisönerna, bröderna Epic och Lime löste denna uppgift trots sin ungdom och bristande erfarenhet av riktigt svåra uppgifter. Det tog lite längre tid, men de löste uppgiften!
Násti fick ett frisök, men bara med figuranter på golvnivå för att förhindra farliga klättringar. Hundarna vill komma så nära de höga figgarna som möjligt och Násti får inte ta sig upp på höjder av säkerhetsskäl. Hon fick fyra figuranter ganska nära varandra och vittringarna slog i varandra. Inte helt lätt det heller och Násti löste uppgiften utan problem. Tankearbete även för henne. Viktigt. Arbetande hundar måste kunna lösa problem.
Vesslan L. av rasen Springer Spaniel rasslade runt och fyndade sina fyra figgar intill varandra, högt och lågt på närstående maskiner. Fort gick det och inte verkade det som hon begrep att hon ömsom var högt och ömsom lågt. Hon jobbade som en mycket bra och rutinerad räddningshund förväntas göra. Men det är hon inte. Så synd! Hon har en annan utbildning.
Regnet hade upphört och solen sken och tack alla för bra träning!