Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

RIBBAN HÖJS

2016-02-25

Onsdag.

Eftersom tisdagen blev en pärs, dock inte för hundarna som hade det skönt hemma, passade Matte på och njöt av det fina vädret under onsdagen. Tillät sig att vara lat.

Det fick bli en långpromenad i det soliga och fina vädret utan vind och med klarblå himmel. Matte och hundarna traskade i raskt tempo på snöiga vägar i ett vintrigt landskap med våraningar.

Hemkomna stannade Matte och hundarna på tomten hela eftermiddagen och på renskinnet i solen vid vedbodväggen mådde Matte gott. Återhämtning! De enda ljud som hördes var porlet från bäcken, Talgoxens vårsågande och tinnitusen i dövörat. Inget motorbuller. Flyget till och från Arlanda höll sig undan. Periodvis är oväsendet påtagligt när starter och landningar sker rakt över huset. Med huset stående på plintar på berggrund vibrerar fönsterrutorna och planens överflygningar på låg höjd känns i hela stugan. Men på onsdageftermiddagen tog planen andra banor i anspråk och besvärade andra områden. Det har sina sidor att bo nära en stor flygplats när de bygger ut och skall skona tätorterna. Någon måste ju drabbas. Men nu njöt Matte av vårsolen och snön och fågellätena och tog dagen till vara tillsammans med hundarna, som bredde ut sig i solskenet även de. En god bok var också ett bra sällskap.

På kvällen tränade Lapskflocken på SKANSKA med stora ytor att söka av. Ett aber är dock att staketetet mot järnvägen plockats bort och på området finns det harar. Därför undviks numera vissa partier för frisök och här får hundarna jobba kopplade. För ovanlighetens skull var området upplyst denna kväll. Lyxigt värre!

Sex Lapska Vallhundar tränade denna kväll och Matte valde att höja ribban för Aili. Hon fick koppelsöka genom en del av området och när hon närmade sig en byggnad med tre väggar visade hon att hon fått vittring och släpptes därför lös. Matte hade i detta läge valt att veta var figuranterna var gömda. För att kunna belöna och stötta Aili korrekt. Aili fyndade en figge i en burliknande anordning och skallmarkerade fint. Efter belöning sattes hon åter i arbete och var lite brydd. När hon närmade sig legan visade hon att hon hade två olika vittringar, men nu var den andra vittringen försvunnen. Varför Aili gick ut på ett nytt sök och fångade upp vittringen på det ställe hon närmat sig byggnaden och kunde spika även den andra vittringskällan intill den första. Vittringen slog ut längs väggen vid gaveln där hela framsidan saknade vägg.

Aili fick jobba vidare i koppel genom området och släpptes sedan att söka av den bortre halvan av ett enormt förrådstält. Hon fick vittring vid ingången och fyndade rätt snart den första figuranten stående inklämd mellan staplar med skivor. Hon hade redan visat att hon upptäckt två vittringar nära varandra. Men när hon markerat och åter sattes i arbete upptäckte hon tappat godis under en lastpall! Rakt under legan. Aili glömde sitt uppdrag och ville komma åt godiset. Ajajaj! Hon fick en tillsägelse och en uppmaning om att jobba vidare. Så lokaliserade hon figgen högt uppe på en stapel med skivor och markerade fint. Figgen var placerad snett ovanför den som var stående mellan staplarna med skivor. Även dessa två var gömda mycket nära varandra. Aili löste uppgiften som var helt ny för henne.

Ailis mamma Modji fick exakt samma upplägg och löste uppgiften aningen snabbare, rutinerad som hon är. När hon kom fram till tältet närmade sig Matte och Modji den del av tältet som var tom på figuranter först och Matte hade planerat att, som med Aili, gå runt det invändigt med en mjuk vägg delade tältet, för att släppa Modji på sök i den del där figuranterna var gömda. Men långt innan Modji kom fram till tältet hade hon fått vittringen från figgarna som uppenbarligen blåste rakt genom tältet med kraft ut genom öppningen. Trots att ingen kraftig vind kunde kännas utomhus! Så lite vi vet om hur vittringarna färdas. Modji var oerhört tydlig och satte sig ner och skallmarkerade mot tältöppningen flera meter bort. Varför Matte kopplade lös Modji och lät henne söka fritt. Modji drog rakt igenom den första halvan av tältet och försökte forcera mellanväggen. Vilket hon fick viss hjälp med av Matte, som vek undan en flik i kanten. Modji drog raka vägen till figgen mellan skivstaplarna och skallmarkerade fin! Så jäkla snyggt jobbat! Imponerande! Färdigbelönat och nästa figge uppe på stapeln intill markerades! Först därefter ägnade sig den rutinerade hunden åt att börja leta godis under lastpallen. Jobbet måste gå först!

Násti fick ett upplägg med ett koppelsök i området till att börja med. Därefter fick hon frisöka i de båda tälthalvorna och fyndade två figuranter i vardera halvan. Mycket vittring koncentrerad blev det och Násti jobbade fint och även hon kände vittringarna strömma förbi mellanväggen. Hon jobbade fint och uppenbarligen långt ut från Husse, då Matte som var gömd som figurant hörde både Husse och en funnen figge ropa högt på Násti. Hon fokuserade på uppgiften och behövde inte Husse. Äldre hundar går lätt in i egna "bubblor" , egna världar där de inte är så kontaktbara som önskvärt alla gånger. Vilket inte beöver bero på dålig hörsel! Násti har god hörsel och god syn. I vardagen kan Násti fastna på luktfläckar i halva evigheter, helt döv och blind för omvärlden. Gamla hundar och katter kan gå vilse i tillvaron och tappa orienteringen. Vilket hände både katten Mysjkin som inte lever längre och Nástis mamma Gázzi som inte heller lever längre. Utan att de för den sakens skull behöver vara dementa. Násti skötte jobbet utmärkt och löste uppgiften med fina skall som börjar bli lite hesa hos sista figgen. Oj som hon har skällt med fina markeringar under snart tretton år med räddningsträning!

Tack alla för bra träning där alla hundar gjorde mycket bra ifrån sig och trevlig samvaro!

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)