Eftersom det tycks som att Nástis osäkerhet vid hundmöten i huvudsak är platsbunden till området där hon bor, måste träningen koncentreras dit. Inte så lätt i ett område som är glesbefolkat av permanentboende. Där dessutom en del anser att det är en självklarhet att deras hundar skall få vistas lösa. Oavsett hur lydiga/olydiga eller otrevliga de är. Men Matte ger sig inte. De Lapska skall kunna lita på att deras Matte kan skrämma bort alla påflugna/illasinnade hundar och försvara dem mot allt ont.
Dagen tillbringades hemma. Matte hittade många motiv att fota i trädgården. Gårdagkvällens åskväder dränkte tomten igen, med 10 mm. regn på en halvtimme! Vattnet hann inte undan. På morgonen var det lilla äppelträdet med 13 röda äpplen en vacker syn! Svaga solstrålar bröts i regndropparna som täckte de lysande röda äpplena. Helt otroligt vackert! Det var som om de var täckta med glaspärlor i olika storlekar! Vartefter började pärlorna rinna nerför äpplena och Matte försökte fånga på bild när en droppe föll från ett äpple. Vilket var lite väl optimistiskt och dömt att misslyckas.
Násti och Matte tog en promenad runt kvarteret och förbi Argschäfern. Nu skulle den "nya taktiken" användas. När Násti var rastad och Argschäferns tomt närmade sig drog Matte Násti på sig och belönade fotgående med klicker och skinkpastej ur tub. Konstant flöde av belöning intill vänster knä. När Násti började visa ett splittrat beteende med sneglingar upp mot huset på berget, intensifierade Matte klickandet och belönade med både godis och röst vid ögonkontakt. Násti var värd en tia på linförigheten! Hon gick klistrad vid Mattes knä och släppte intresset för Argschäferns boställe. Toppen! Inte ett skall och fullt fokus på Matte! Linförighetsträningen fortsatte hela kvarteret runt. Med riktningsändringar och träning av rakt sättande. Husse som kapade ved blev imponerad av sin duktiga hund, när hon närmade sig längs vägen.
Matte gjorde nu ett flygande hundbyte och tog med Modji på en identisk promenad. Men med lägre krav på att gå rakt efter Mattes sida. För Nybörjarmodji var det tillåtet att gå lite snett ut med bakdelen. Huvudsaken var att hon hade huvudet klistrat intill Mattes vänstra knä, samt att hon tog ögonkontakt med Matte. Vid ögonkontakt klickade Matte och belönade. Mitt för den "farliga tomten" skällde Modji till ett skall och genast drog Schäfern igång! Den lät obehagligt nära och Matte koncentrerade sig på att inte snegla upp mot huset för att se om jycken var på frammarsch. Matte klickade på och belönade intensivt, när Modji återtog ögonkontakten och var tyst. Argschäfern tystnade rätt tvärt och förhoppningsvis har ägaren insett att han har någon form av ansvar för att hålla ordning på sin hund. Modji gick jättefint vid Mattes sida hela promenaden runt kvarteret, även hon. Lite riktningsändringar och många stopp med sättande tränades också. Modji är betydligt bättre på att sätta sig rakt och fint än sin mamma!
Åter ett snabbt hundbyte och Gázzi fick köra ett uppletande. Matte hade "slarvat bort" sin nyckelknippa inne i en tät buske på gräsmattan. Som tur var hittade Gázzi den efter ett lugnt och metodiskt letande. Hon har inga som helst problem att röra sig efter sin sträckning. En extra oro infinner sig alltid när en så gammal hund visar plötslig och intensiv smärta. Men Gázzi tog höga jämfotaskutt som vanligt när Matte dragit loss ytterligare lite av den obefintliga pälsen med den eminenta "furminatorn"! (fur terminator ;-) !)
Det var nog inte helt smart att anmäla de vuxna till utställningen...
?Tillbaka