I morse skrev Matte om Modjis äventyr på Husses jobb under torsdagen.
Här kommer en berättelse om De Tre Lapskas fredag:
På tidiga förmiddagen gav sig Matte och hundarna iväg på långpromenad. Solen sken från en blå och höstklar himmel. Björkarnas guldslantar singlade ner i skyar i vinden. Marken doftade av multnande löv och här och där blandade sig lukten med den av trädgårdseldande. Här ute i skogen får man elda löv och trädgårdsavfall i sina trädgårdar! En större frihet råder när det är glesare mellan hus och människor. Det utnyttjas till viss del av många på lite olika sätt. En del fullt acceptabla och andra inte alls acceptabla. Samt allt däremellan. Det kanske finns fog för öknamnet "Crime Village"? En direktöversättning av namnet på postadressen.
◊
Promenaden gick en kortare sträcka på en smal, krokig och backig asfalterad landsväg. Ökänd för den alldeles för snabba och hårda trafiken. Kurvor utan sikt skärs på fel sida titt som tätt. Modji gick här för första gången och kände allvaret. Alla tre hundarna fann sig i mycket korta koppel och inga kiss och luktpauser. Linförighet med tre hundar samtidigt på en sådan väg kräver diciplin!
Målet var badplatsen vid Långsjön. Modji släpptes lös vid stranden och hon rusade direkt ut på den långa pontonbryggan. Den är mycket låg och gungade och gnisslade ordentligt. Det var inget som Modji brydde sig om. Hon hade sett en vit jätteboll en bit ut från bryggan och den bollen ville hon ha! Gång efter gång testade hon om hon skulle kunna kliva ner i vattnet från bryggan. Men när det såg ut som om hon skulle hoppa i ångrade hon sig. Då fick Modji se ett kraftigt rep gå ut från bryggan mot den stora bollen (en boj). Hon var lite inne på att försöka gå på det spända repet som låg i vattenytan. Men en tass på repet räckte för att få henne att inse det omöjlig i företaget. Direkt när Modji skulle kliva ner på repet sjönk det undan till hennes irritation. Då kom Modji på något mycket smart! Bollar och kongar med snöre känner hon väl till! Drar man i snöret följer bollarna med. Alltså provade Modji att krypa halvt ner i vattnet från bryggan för att kunna greppa repet med tänderna! Det gick riktigt bra först och Modji fick ett fast tag i repet och backade och drog! Men den jäkla bollen satt ju fast där ute! Till slut lämnade hon tillfälligt den eftertraktade bollen och grävde på stranden och skrotade runt ute i vattnet.
Men ett flertal gånger försökte hon nå den stora vita bojen som flöt så lockande och oåtkomlig där ute! Hon hade mycket svårt att sluta försöka nå den! Bra uthållighet i arbete!
Násti fick vara lös ett tag och hon och hennes dotter jagade varandra i en vild jaktlek på stranden och ut på bryggan. Landsvägen går relativt nära men uppför en slänt, så Matte hade stenkoll så att inte hundana stack iväg. Till slut fick alla tre vara lösa och roa sig i vattenbrynet ett tag. Eventuella harar och katter hade säkert flyttat på sig vid det laget!
Efter nästan tre timmar kom Matte och hundarna hem igen. Uppehållet vid badplatsen var riktigt långt och framför allt Modji fick stor frihet att upptäcka miljön på egen hand. Viktigt och nyttigt! Att Matte fick njuta av solen och lyssna till vågskvalpet mot bryggan gjorde strandvistelsen mycket njutbar! Nu kunde man tycka att de Lapska skulle lägga sig till ro och vila när de kom hem. Men nu var de uppvärmda och Násti och Modji satte igång vilda lekar. Gázzi hängde på lite av och till. Ingen tycktes ha minsta önskan eller behov av att ta det lugnt. Tre lekglada tikar som har stor glädje av varandra och mycket god kondition for omkring och jagade varandra och brottades. Som vanligt lekte Gázzi vilt och hårt med sitt barnbarn Modji. Om två månader fyller Gázzi tolv år.
Husse jobbade halvdag och först när han och Matte slog sig ner på renskinnet för eftermiddagsfika i solen mot vedbodväggen, slog sig hundarna till ro i närheten. Sista timmen ute var hundarna lugna och hade fullt upp med att kolla helgfirare som tog en promenad innan skymningen började falla.
När Matte skriver detta har både fyr- och tvåbenta fått middag. I kaminen brinner en brasa och framför den ligger hundarna på ett fårskinn. För första gången drömmer Modji med ett högljutt gläfsande! Kan det vara den ouppnåeliga jättebollen hon skäller på? Frustrationen över att hon inte fick med sig den hem kanske?
Tillbaka