På lördagen var det höstfest i Vallentuna Centrum. Ingen knallemarknad, utan de lokala företagarna presenterade sig i olika stånd och dragplåster var Sanna Nielssen på eftermiddagen.
Husse, Matte och Aili tillbringade ett par timmar i folkvimlet på förmiddagen, innan den stora anstormningen av folk skedde. Aili behöver komma ikapp med den miljöträning familjens övriga hundar fått under sitt första levnadsår. Då Matte denna gången var redigt handikappad och glad att trots allt ge Aili en valpkurs och en fortsättningskurs. Aili har tidigare inte befunnit sig i någon spökperiod, som inte nödvändigtvis är en enda period. Det kan "spöka" lite vid flera tillfällen under en ung individs utveckling. Sedan i våras kan Aili se spöken lite då och då i de mest oförutsägbara situationer! Vad man kan förvänta sig vara lite skrämmande är inget hon bryr sig det minsta om, men så plötsligt är något nytt i vägkanten ett monster! Den unga oskuldsfulla individen blir vuxen och är inte så oskuldsfull längre. Allt är inte ofarligt, alla är inte goda. Okända saker måste trots allt kollas! Nyfiken är hon!
Människor som går annorlunda och vaggande och svänger med armarna, eller människor i stora och fladdrande kläder som täcker hela kroppen kan verka skrämmande. Aili lever i en skyddad värld i skogen och vid utställningen på Järvafältet intill Rinkeby visade Aili att en kvinna i kraftigt fladdrande svarta kläder från topp till tå var något konstigt och okänt, när de möttes på stigen. Hon blev inte rädd, men markerade för något helt okänt. Hon behöver vänja sig vid olika världar. Liksom många människor för övrigt i denna folkvandringens tid. Fler än en hund har fått sin ägare att uppleva situationen pinsam, när hunden ryggat för en mörkhyad människa vid första kontakten. Även en översocial hund kan rätt som det är rygga tillbaka för någon som hunden uppfattar på ett för oss obegripligt sätt. De spritade händerna på en besiktningsveterinär fick sociala Modji att studsa baklänges. Matte fattade ingenting förrän vetten förklarade hundens reaktion. En hundvan granne som familjens hundar hälsat på många gånger orsakade kollektivt ryggande en dag när de möttes. De skyggade för handen som sträcktes fram. Personen var inte fysiskt frisk. Men pinsam blir situationen.
Det är mycket vi inte begriper. Som våra hundar begriper. Kan de känna doften av cancerceller så kan de så klart också notera dofter som de upplever negativt och spontant ryggar för, vilket ger oss reaktioner som förefaller obegripliga. Hunden går fram för att hälsa och ryggar sedan. Bara hunden vet varför.
Aili måste alltså utsättas för olika vardagar. Detta är livet. Som den unga individ hon är, med vidöppna sinnen och stor nyfikenhet på världen. Två år om knappt två veckor. Fullständigt omogen för att bli mamma! Rent fysiskt anses två år vara en idealisk tid för första valpkullen, men kvinnor anses också ha en kropp idealisk för barnafödandedebut vid 16-18 års ålder! Aili är en ung individ av en ras som mognar sent och hon har förhoppningsvis ett långt liv framför sig. Hon har mycket att lära om livet ännu och miljöträningen är viktig.
På höstfesten sken solen och många hundägare hade tagit med sig sina hundar i det vackra vädret. Ingen hund uppträdde otrevligt, alla var sociala och trevliga mot varandra. Ingen skällde vid möten. Aili var inget undantag! Hon hälsade väluppfortrat i förbifarten på dem som kom inom räckhåll och uppförde sig även väluppfostrat mot alla som ville hälsa på henne. Även mot den man som hade ett aningen avvikande beteende var Aili tillmötesgående.
Här fanns också många barn och många ballonger. Husse och Aili väntade utanför en butik som Matte hade ett ärende in i. Flera hundar fanns i närheten och då bestämde sig några satungar för att börja smälla ballonger i grupp och i mängd intill hundarna.... Varpå ett stort antal hundar kollektivt reagerade negativt och många vuxna utbrast: "Men stackars alla hundar!" Aili var en av dem. Hon avreagerade snabbt, men gjort var gjort.
Husse avlägsnade sig genast, men överraskningsmomentet var förödande. Dessvärre styr man inte över allt som den egna hunden utsätts för. Idioter finns det överallt och ungar är ungar.
Aili avreagerade snabbt och kopplade av i solen liggande upphöjt med god utsikt på en stenbänk nära där det smällde, när Matte innan hemfärd handlade höstblommor för blomlådan vid grinden. Husse höll Aili sällskap.
Aili är en mycket nyfiken hund och det får henne att vilja kolla okända saker. En bra egenskap.
Att en hund reagerar på olika saker är inget märkvärdigt, vill vill ha vakna och uppmärksamma hundar! Det väsentliga är att de avreagerar på något som upplevts som obehagligt och överraskande. Ju snabbare desto bättre! Avreaktionstiden är det absolut viktigaste. Hunden får inte lägga på sig och ta till flykten.