Tiden rinner iväg och de senaste dagarna har Gázzi och Modji fått mest uppmärksamhet. En mycket trevlig slyngel kom på besök på torsdagen för att lära sig lite om vett och etikett. Han fick gå på långpromenad med Gázzi som sällskap. Gázzi tyckte nog att hon förklarade väldigt tydligt hur en äldre dam vill bli behandlad av en pojkspoling. Förståelsen visade sig vara lite si så där. Vid hemkomsten fick den sympatiske slyngeln umgås även med Násti och Modji. Rätt som det var härsknade Gázzi till och skällde ut pojkvaskern, som väl handgripligt gafflade emot och därmed fick även Matte emot sig. Sedan var Mattes och Gázzis lycka gjord och grabben hade lärt sig ett och annat om uppförande. Två griniga kärringar upphöjdes genast till en högre nivå och fick ett mycket sympatiskt bemötande av slyngeln framöver. Den stora/lilla killen ville plötsligt bi en riktig kel- och knähund och Gázzi bevärdigade honom inte med en blick, varpå han gick runt henne på ett mycket hövligt sätt. Fortsättningsvis bildade han par med Modji, som uppskattade hans sällskap mycket! Násti ignorerade honom även hon.
Gázzi lämnades in för operation tidigt på torsdagmorgonen. Nybadad och utsvulten. Matte tog sedan en långpromenad med Násti och Modji. Ett besök hos Mormor, som bor mycket nära Albano Djursjukhus, passade utmärkt under väntan på att få hämta Gázzi. Strax efter lunch var Gázzi redo för hemfärd, två tänder fattigare. En avslagen kindtand var borttagen och en ful framtand likaså. Den senare togs bort efter en noggrann genomgång av bettet under narkosen. En mycket pigg och glad Gázzi leddes ut till Matte. Matte fick instruktioner om att Gázzi skulle komma att vara trött resten av dagen och behöva lugn och ro. Det hörde aldrig Gázzi för när hon kom hem hade hon en sak i huvudet: DEN MISSADE FRUKOSTEN! Hon fick inte äta tolv timmar före narkosen. Gázzi var så besviken! Nu fick hon vänta till kvällen innan hon fick äta. Stygnen var nysatta och såret helt färskt. Gázzi tillbringade dagen i solen ute på tomten och visade inga som helst tecken på att hon var trött, eller på något som helst vis påverkad av att varit sövd och opererad i munnen. Lika pigg och glad som vanligt. Men HUNGRIG !
Så kom då dagen MH. Modji skulle visa vad hon går för. Mentalbeskrivningen gjordes i Vallentuna av Väsby BK. Mentalbeskrivare var Agneta Färnefors. Husse och Matte anlände i mycket god tid, för att Modji skulle få en möjlighet att ta in hela miljön och "landa" innan det blev hennes tur. Hon skulle starta som nummer sju av åtta hundar. En Dansk Svensk gårdshund, en Staffe, två Amstaffar, en Terv, en Golden och en Pinscher deltog i övrigt. Matte hade räknat ut ungefärlig tid för Modji och kom i god tid. Men det visade sig vara överdrivet god tid... Ingen av hundarna som gick före lunch hade kommit på inkallning och det gjorde att lunchen var kraftigt försenad. Samtliga förmiddagshundarna hade gett sig iväg på alldeles för långa turer i skogen.
Modji gillade läget med trevliga människor som lekte med henne. Kamplek är kul för det mesta. Matte har medvetet inte lekt jaktlekar med bollkastning och pinnkastning. Både Gázzi och Násti har ett stort jaktintresse, vilket inte alltid är bekvämt. Modji stack efter "lilla bytet" utan problem, men försökte inte slita sönder hela anläggningen och dra till skogs med bytet. Vilket hennes mormor Gázzi gjorde... "Dumpe" (overallen) var en otrevlig typ som hotade henne och behövde skällas ut rejält av en förbannad Modji. När det var gjort var det hela överspelat totalt. Hon var ointresserad av overallen. Skramlet tycktes hon inte höra och hoppade upp på anläggningen... Spökena var otrevliga och hotfulla och behövde skällas ut ordentligt av Modji ,som både hos "Dumpe" och hos spökena stod med alla fötterna stadigt och hade svansen mycket högt. Hos spökena tog hon däremot lite tid på sig innan hon gick fram till dem, men så snart hon identifierat människorna i kläderna hälsade hon och så var det hela ointressant. Därefter fick Modji åter leka med kamptrasan och det gjorde hon med liv och lust. Att någon avlossade fyra skott noterade hon inte.
Testledarens sammanfattande beskrivning av Modji: "En lekfull hund som blir arg när hon är hotad, men som när hotet försvunnit, genast lägger det bakom sig". Modji har nu "känd mental status" med en etta på skott. Matte gratulerades till en mycket trevlig hund. Att Modji kom på inkallning uppskattades mycket efter den försenade lunchen.
Husse och Matte återvände hem till Gázzi och Násti, som fått vara ensamma längre än planerat. Husse gick "Mopperundan" i skogen med hundarna och Matte fixade middag.
Detta dagboksblad är skrivet med avbrott, då ett långt och givande samtal från Nederländerna kom emellan. Lihkku går på ringträningskurs med sin matte och både Lihkku och Idja skall snart ställas ut. Lihkku har varit på ett stort jippo ordnat av en hundorganisation och deltagit i en rasparad med 27 hundar. Man ville visa en ovanlig ras! Lihkku skötte sig galant. Som belöning fick hon vara med på en workshop som enda deltagare och fick lära sig lite om hundfrisbee. Men med tanke på sin ringa ålder blev det inga övningar med hopp för att fånga frisbee i luften. Lihkkus matte fick däremot lite kunskap om en för henne ny hundsport.
Matte har även fått information om Mánnu, som i dag varit på sin första utställning. En inofficiell utställning i Luleå. Han fick mycket fin kritik och gick vidare till finalen. Bland annat tyckte domaren att Mánnu var en mycket lovande hanvalp med bra päls, bra vinklar och ett mycket bra steg. Mánnus steg ansågs så bra att hans matte fick springa ett extra varv för att visa Mánnu "in action". Matte hoppas kunna återkomma med hela kritiken av sin lovande prins. Informationen kom telefonledes och Mattes minne var lite fullt för tillfället.
Tillbaka