På måndagen spände Matte fast broddarna på kängorna och begav sig på långpromenad med hundarna. Det var inte fullt så halt, då lite fuktig snö på det glatta underlaget bromsade upp fötterna en hel del. Trafiken var avsevärt sparsammare än under helgen och ytan inte lika polerad. Skönt! Både med färre bilar och kärvare underlag. Nu promenerade Matte och de Lapska iväg och mötte endast en enda bil längs hela vägen. Så skönt! Men ett överraskande möte med en totalt avstängd hund blev aningen obehagligt. På vägen framöver stod plötsligt en halvstor hund och samtidigt som de Lapska fick se den började den röra sig mot Mattes flock. Det föreföll vara en ursprungligen långhårig hund som hamnat i en skördetröska eller under en gräsklippare! Möjligen en "Softis". Klippningen var hackig och mycket egendomligt utförd. Hunden var i stort egendomligt utförd även den. Den bara gick! Rakt emot de kopplade Lapska som inte gillade läget. Matte samlade ihop sin flock och svarade med samma mynt. Gick alltså vidare rakt emot den misslyckade klippningen. Matte bad den mötande hunden att ge sig iväg när den gav sig in i Lapskflocken och Gázzi härsknade till mer påtagligt. Hennes dotter och dotterdotter hängde på och alla ville få bort inkräktaren. Den var totalt opåverkbar av tre galet skällande Lapska och en Matte som försökte få bort den. I stället började även den ta ton och slagsmålet var en hårsmån borta! En lös hund, tre kopplade och Matte i mitten. Inte kul! Matte tog då fram sin lilla sprayburk och sprayade främlingen på nosen. Ingen reaktion!!! Annat är från de Lapska som backade! Då drog Matte med sig sina hundar vidare och konstaterade att främlingen hängde på. En sprayning till rakt i ansiktet på den, hade ingen som helst effekt! Det var en egendomlig hund som inte visade några reaktioner, annat än att svara upp mot Gázzi. De Lapska lugnade snabbt ner sig när vägen var fri och Matte kunde gå vidare med dem. Den misslyckade klippningen stod kvar på vägen och luktade intensivt på marken. Då först tycktes den upptäcka att stark mentollukt spritts runt den. Ingen ägare syntes till och Matte har aldrig sett hunden tidigare.
Till slut nådde Matte och hundarna den udde där de brukar få springa lösa och leka. Nu var situationen lite annorlunda. Sjön var täckt av snö och under den en dålig is. Någon hade promenerat med en stor hund en bit utanför stranden. Varje fotspår var fyllt av brun, blöt sörja! Snön har hindrat isen att frysa till. Så som situationen var förra vintern. Hundarna ville hela tiden springa ut på isen och kolla spåren efter dem som gått där, vilket de inte fick. Lite springa blev det ändå upp mot land, men Matte valde att koppla upp hundarna hellre än att tjata på dem.
Svaga isar och trafik är det största hotet mot vargfamiljen som lever i detta sjörika område. Nu är isarna mycket dåliga och Matte upptäckte att personen som promenerat på isen med sin hund, börjat promenaden inne i en vik, där vattnet är strömt vid utloppet och ligger helt öppet intill där spåren började på den brunsörjiga "isen". En del gillar ju att leva farligt!
Det gjorde Modji i skymningen! Matte gick över till granntomten för att kolla om deras sedan sommaren försvunna katt möjligen fångats i kattfällan. Matte lämnade sin egen tomt med Modji stående vid grinden. När Matte kom fram till fällan i mörkret under en gran, stack en lång svans ut ur fällan! Räven! Någon har lyckats äta av "betet" utan att få fällan att slå igen och räven har varit starkt misstänkt, eftersom djuret måste vara längre än en katt för att fällan inte skall slå igen. Nu var den dessutom gillrad med några skalade räkor! Men Matte tyckte nog att det var konstigt att den inte var mer observant bakåt och skrämdes av Mattes närvaro. En tänd ficklampa avslöjade räktjuven! Modji! Hon backade ut och såg så nöjd ut, att Matte fullständigt kom av sig med att banna henne! Hon hade väl känt sig bortglömd och gick på bäckisen under staketet över till granntomten. De spjälor som står i bäcken har nu frusit fast och hamnat lite ur läge. Modji visste precis vad hon gjorde när hon gensköt sin Matte! Ofta kollas fällan när hundarna är med och nu visste Modji att det låg godsaker och väntade!
Matte var allt lite imponerad av Modjis företagsamhet. Det var så uträknat och så smart. "Du glömde mig Matte!"
Tillbaka