Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

MOPPERUNDAN

2013-05-03

Som sagt, Mattes närvaro på FB beror blott och bart på andras uttalade krav.

Matte har inte på något vis ändrat inställning. Därmed inte sagt att Matte har några som helst åsikter om dem som gärna vill finnas där. Var och en gör som den vill.

Matte har ingen smart mobil och kommer inte att hålla koll på vad som händer på FB hela tiden. Har inte ens med mobilen överallt. Ljuvligt är att vandra i skogen. Utan att någon vet var man är och utan att blir störd av vare sig samtal eller sms. Utan att behöva ta ställning tilll någonting annat än vart benen skall bära och näsan skall peka. Något som borde testas av alla sönderstressade.

Matte har den stora förmånen att kunna göra detta nästan varje dag. Vandra iväg med hundarna, utan att en enda människa i hela världen vet var Matte befinner sig just då. På torsdagen hade Matte och hundarna äntligen möjligheten att vandra fritt genom skogen tvärs över vägen. Alla hinder som uppstått under vintern var nu undanröjda. Så "mopperundan" fick det bli! I sänkan där vägen går och framsidan på tomten är belägen, blåste det isande kallt! Trots att solen sken var det bitande. I skogen var det lä! Endast vindens sus hördes och en hel del fåglar. Trädtopparna vajade.  Solen värmde. Det doftade av soluppvärmda granbarr på stigen och fuktig jord.

Stigen ledde genom en gammal granskog i riktning mot bergigare och högläntare områden. Där var det glest mellan tallarna och berget låg i dagen. I kanten av en stor myr/mosse - Stormossen. Med härlig doft av högvuxen skvattram.  Upp och ner bar det. Tillbaka ner genom gammal granskog och hem. En mycket omväxlande skogspromenad. Mängder med spår och lukter för hundarna att undersöka! Äntligen barmark.

En varg finns kvar i reviret och den har nyligen visat ett väldigt stort intresse för hundar.  Femton minuters promenad från där den gamla mopperamen står stöttad mot en knotig tall. Där Mattes mopperunda vänder åter österut. Inte så långt bort med andra ord. Lokaltidningen låg i lådan och där stod att läsa att en terrier burits ut i skogen från tomten. Framför ögonen på ägaren. En större hund var kvar hemma. Terriern klarade sig med bitsår. Tidigare hade familjen haft sällskap av den mycket närgångna vargen på kvällspromenaden med hundarna. Vargar är ofta nyfikna på hundar och kanske är detta en ung individ som söker sällskap, sedan den andra vargen försvunnit oförklarligt. Vargar värnar också om sina revir. Varghanen som gick här i fjol höll sig undan och sågs mycket sällan. Bara spårstämplarna skvallrade om hans närvaro på Mattes stigar.

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)