Onsdagen blev en aktivare dag! Nu var de flesta vägarna i området plogade, varför Matte tog med hundarna på en långpromenad i området. Modji var sitt gamla ystra jag och hade en långdragen kamp med Matte. Modji älskar att ha dragkamp med kopplet! Hon greppar, släpper och hoppar högt för att åter ta tag i kopplet! Modji morrar och sliter och drar. Buskul! Men så fort en vittring kommer och stör slutar dragkampen. Matte kan avsluta den när som helst. Men oftast får Modji hållas. Hon är ju så kul och bra motion blir det. Modji är en glad skit som förhoppningsvis kommer att föda en klunga glada skitar!
Tyst och stilla var det överallt. Endast vittringen av några rådjur kittlade hundarnas näsor och på avstånd syntes två hundägare med ett gäng hundar. Med spikskorna på, kändes vandrandet behagligt och säkert.
Efter en timme inne med eldande och lite lunch begav sig Matte åter ut med hundarna. Snöandet på tisdagen pågick långt in på kvällen och fortfarande fanns snömängder som måste flyttas undan. Bland annat var spången över diket mot skogen totalt inplogad och den plogvallen måste få en öppning för att göra skogen åtkomlig. Inte bara för Matte och hundarna. Katter och rådjur har det jättejobbigt när de bara på få ställen kan komma av vägen. Det är inte många hus som har plogade infarter så här års och viktigast av allt är att djuren kan komma upp i skogen.
På kvällen skulle Modji äntligen få träna! Efter ett uppehåll på två veckor tillsammans med pojkvännen. Träningsplats var fordonshallen i Vargmötet. Upplyst och torrt och med svåra vittringsförhållanden. Perfekt! Dessutom varierar området från gång till gång, genom att fordon och föremål flyttas runt. Gömställen försvinner och nya tillkommer.
Modji fick börja med att söka fritt efter den lilla asken med hår. Den har legat utomhus i en tätslutande plastpåse sendan en månad och är inte hanterad och smittad. Den enda människolukt som finns kommer från håret, som inte varit i kontakt med en människa på ett par månader nu. Aslken är bara hanterad med plasthandskar eller grilltång. Nu hade hårasken gömts under en tjock gummiplatta med ett par hål i. Platt på betonggolvet och oåtkomlig för hunden.
Hur detta går till begriper inte Matte. Men Modji släpptes lös vid ingången av hallen, gjorde ett par slag till höger och till vänster och styrde sedan rakt mot platsen där hårasken va gömd. Där ställde hon sig och skallmarkerade rätt ut och när Matte till slut nådde fram och bad Modji visa, så böjde sig Modji ner och nosade ner i ett av hålen och skällde än mer. Hallen var noga avvallad i sökande efter ett bra gömställe, så inget spår ledde rakt fram till vittringskällan. Som ett test hade en av deltagarnas handske placerats på en maskin, utom räckhåll för Modji. Hittills har hon tränats på att ignorera föremål som lukta människa, men nu skall hon läras att göra tvärtom! Den träningen är inte påbörjad ännu, eftersom träningen på hår fått gått först. Vad som nu hände var än märkligare. På vägen tillbaka fick Modji vittringen av handsken, vindade uppåt med nosen och stannade vid maskinen där hansken låg i höjd med Mattes huvud. Modji reste sig mot maskinen och sniffade efter handsken, tittade på Matte och skallmarkerade sedan handsken snyggt och ihållande.
Uppenbarligen har det räckt med hårträningen för att Modji skulle veta att numera vill Matte att Modji skall markera alla fynd som kan härledas till en människa. Även mycket små mängder människodoft skall skallmarkeras. Modji behövde inte läras att från och med nu skall även kläder markeras. Det har varit intränat som en störning och har inte fått markeras tidigare. Modji visste vad Matte ville. Hon har alltid varit signalkänslig och signalsäker och hon läser sin Matte mycket bra. En fantastisk hund att jobba med och att sälja hennes valpar som rena sällskapshundar finns inte på kartan! Hur bra hundliv de än skulle få. Modjis arbetskapacitet måste föras vidare till dem som uppskattar en sådan hund som träningskompis inom någon hundsport. På lördag väntar mer skarpt sök för familjens hundar. Avslutningsvis fick Modji fynda människor. Två figuranter var gömda inne i en öppen container med både dörren på glänt och en fönsteröppning halvtäckt av diverse föremål. En figurant var gömd strax utanför området och tanken var att få en avståndsmarkering vid staketet. Modji är mycket god problemlösare. Snabbaste vägen in i containern var genom den trånga "fönstergluggen" och tänker man bara till lite så går det att komma fram till figuranten utanför området. Modji hittade en öppning och tog sig runt och ända fram till figuranten.
Násti fick ett frisök med tre figuranter och Husses tanke med söket var att det skulle vara lätt och roligt. Efter allt sökande efter en avliden person. Násti har inte haft någon kärlekssemester och har både tränat och jobbat mer än sin dotter den sista tiden.
Nástis söner Epic och Lime var med på kvällens träning. De gjorde båda mycket bra ifrån sig och Lime visade att han inte gav upp i första taget när vittringsförhållandena blev svåra. En bra problemlösare och uthållig i arbete! Epic fick också ett frisök och var uthållig även han. Epic har relativt nyligen börjat träna skallmarkeringar och fick köra en del rena markeringsövningar. Matte figgade. Sittande, stående. halvsittande, halvstående. Där slarvas det en del och hundarna tränas ensidigt på sittande figuranter. En certad hund skulle vid ett tillfälle skallmarkera Matte på en övning. Hunden markerade inte och föraren förklarade att hunden aldrig tränat på stående figuranter....
Avslutningsvis fick både Lime och Epic varsitt frisök på asken med hår. Inga problem! De löste uppgiften lika lätt som syrran Modji. Otroligt bra jobbat av två 1½ åriga grabbar! Hur kan denna lilla hårtuss i en plastask lukta så mycket människa att den går att hitta? Det är två månader sedan hår och ask var i direktkontakt med någon människa. Det är bara hanterat med plasthandskar/grilltång och har legat utomhus i minusgrader.
En mycket bra träningskväll avslutades med lite sen middag och eftersnack på Sibylla.