Måndag.
Först ett TACK till dem som grattat Matte för att hon lyckats bli ännu ett år äldre! Ingen självklarhet och något att vara tacksam över. Även om åldern i vissa stycken tar ut sin rätt. Man ångar på och glömmer lätt att allt inte funkar exakt som förr. Det är lätt att haka upp sig på nittioåringar som springer maraton och Matte har aldrig sprungit maraton och kommer aldrig att göra det. Man får vara glad åt att man står på benen med utbredd artros sedan unga år.
Rubriken syftar inte på att hundarna bör ha en lämplig arbetstemperatur för att träningen skall vara effektiv och givande. Mer på att deras Husse och Matte behöver en lämplig utomhustemperatur för att fungera någorlunda vad gäller hårdare fysiskt arbete.
Under sommarens heta dagar har mycket blivit ogjort som bör göras innan vintern. Inte heller har det motionerats och konditionen borde vara bättre. En viss stresskänsla infinner sig när temperaturen dagtid ligger på rätt behagliga nitton grader och nattetid kan man sova utan att klibbiga lakan snor sig runt ens lekamen.
På måndagen begav sig Husse iväg för att hjälpa en granne att hämta hem ett lass grus och det är märkligt hur lite ett ton grus är! Men det känns i kroppen när släpet skall tömmas! Kändes i kroppen gjorde det även när Matte fortsatte sitt krypande under och i kanten av tillbyggnaden, för att färdigställa kanten med stora, från Torpet hemförda, stenbumlingar. Något stenmurliknande föresvävade Matte och att få bort en sten som hamnat fel var inte enkelt. Det gällde att vrida och vända på varje sten och jobbet kändes väl mest som att lägga ett krångligt och väldigt tungt pussel, där inga fingrar fick komma i kläm. Hundarna hade sedan länge ledsnat på att hålla koll på sin krypande Matte! Vad de gjorde medan Matte kravlade runt med näsan i backen hade hon ingen aning om. Men så länge de var tysta när folk och hundar passerade på vägen var Matte nöjd.
Efter att flocken varit separerad under några timmar, återvände Husse hem och Matte krånglade sig upp i stående läge genom att stödja sig på planteringsspaden. Det blir nog bra när det bli klart. Men ytterligare en spalje måste till för att få till det, varför Lapskflocken gav sig iväg för att inhandla en sådan. På plats kom Matte på att något vintergrönt behövdes som ersättare, där en nyplanterad thuja gått hädan i torkan. Slutsålt var det på mycket, som spaljén, men med lite hjälp fick Matte med sig en idegran som bokstavligt "häckat" på platsen länge, men som faktiskt gick att köpa och det till ett mycket attraktivt pris! En bra affär! En mindre bra affär var de två kladdkakor som Husse och Matte köpte till fikat på platsen. Torra som gamla sockerkakor var de! Så varför ens äta upp dem.... vilket både Husse och Matte ändå gjorde. Kaffet var slut och allt i cafetérian andades "slut för dagen" inför stängning två timmar senare..... Trist. Men kaffe fanns - dock inte framsatt. Man kan inte ha mjuka kakor stående framme en hel dag utan skydd. Vilket visade sig ha varit fallet. Inte heller kan man fortsätta att skylla på värmen när det är nitton grader utomhus. Dåligt. Inte gofika.
Hem kom Lapskflocken och Matte kastade sig över spaden och planteringen av den hemförda plantan. Allt skulle göras för att få idegranen att rota sig fort inför vintern. Den hade levt på undantag alldeles för länge. Härligt var det att känna energin komma tillbaka, efter fuktiga och heta dagar.
Medan Matte ägnade sig ganska hårt fysiskt arbete vandrade tankarna lite som vanligt. Nyligen har ett gäng Lapska mönstrats in och får därmed registreringsnummer. Ofta med relativt känd bakgrund. Tydligen är flera av dem nära släkt, syskon. Rasen har en öppen stambok. Matte tänker att hon måste ha missat något på vägen. Önskvärt är ju att avelsbasen breddas. Men om flera av de hundar som nu får registreringsnummer är syskon?
Men Matte är väl bara gammal och gaggig, det är tur att andra begriper bättre.