Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

MAN MÅSTE VÅGA TESTA ANDRA VÄGAR

2017-09-18

Söndag.

Lapskflocken drog iväg ut till Torpet vid kusten för att arbeta. Nåväl, Husse och Matte hade en massa hårt slit som väntade och för hundarna väntade en stor inhägnad skogstomt i en sydvästsluttning att fritt förfoga över under några timmar. Inklusive en lyxig "hundkoja" i form av tjugoåtta kvadrat gullig liten torpstuga men många liggplatser att välja på. Under matbordet är Ailis favorit och under TV-bänken är Modjis favorit. Men vädret var fint, så just denna dag valde de att hålla sig utomhus hela dagen, trots en uppställd ytterdörr. Blåbären är på upphällningen, men framför allt Modji ägnar sig gärna åt lite blåbärsätande, så länge det bara går. Aili nosade intresserat på mängderna med svamp som ploppat upp framför stugan sedan förra veckan. Matte blev lite orolig att hon skulle provsmaka, men behövde inte bekymra sig. Här fanns en stolt fjällskivling i uppåtgående, blåmusseroner och blodriskor. Samt stora bruna soppar i klungor som komockor.

Nu var det inte svampplockning som stod på agendan. Efter de tretton träd som togs ner i våras har en stor lång limpa till rishög väntat på omhändertagande. Alla stammar är uppkapade och hemforslade nu. Riset har dock blivit kvar och måste väck innan snön kommer och komprimerar det ytterligare. Granris i mängd, lite tall, mycket och grov spretig hassel samt betydligt mer lätthanterligt björkris, låg där som en bullervall intill staketet söderut mot granntomten. Inte vackert....

Husse och Matte drog loss intrasslade grenar och lastade släpet, gång efter gång. Husse for ner mot vägen där en privat deponi finns i kanten på gärdet. Denna får nyttjas av vägföreningens medlemmar. Därmed sparas mängder med tid när inte återvinningen måste uppsökas. Nu blir allt flis på plats framöver. Medan Husse åkte och lastade av med jämna mellanrum, gick Matte loss med minitrimmern en stund och putsade inför vintern. Hundarna visade ett förvånansvärt stort intresse när botten började skönjas längst ut i rishögens kant. Något fanns där som de noga följde med både blick, nos och öron! Många dofter frilades!

Efter många timmars hårt slit med korta pauser för intag av macka, öl och kaffe var både Husse och Matte till slut rätt möra i sina kroppar. Det var dags att avsluta för dagen medan ork fanns att ta sig hem. Det går att bo i Torpet, absolut, men inget var förberett för någon övernattning denna gång. Kläderna var både skitiga och blöta och inget ombyte fanns.

Medan Husse sedan grillade den snabbtinade middagen tyckte Matte att det var dags för hundarna att få tänka till lite. På punschverandan placerades fyra luktfria pizzakartonger ut väl åtskiljda. En icke luktsmittad möbeltass sattes ut lite halvdold och två luktsnittade/kontaminerade möbeltassar placerades ut osynligt i varsin ände av verandan. Den ena i kanten under en stolstits och den andra på den ena uppåtgående främre delen av en gungstolsmed.

Mattes upplevelse är att hundarna präglats på pizzakartonger.  När de ser en pizzakartong vattnas det i munnen och de tänker GOOODIS! Om detta är specifikt för vissa raser har Matte ingen aning om men visst fungerar olika raser olika vid inlärning! Vissa tänker mer och i andra banor än andra. På kursen finns en Basenji och hon och Aili påminner mycket om varandra i sättet att tycka att kartongerna är tråkiga. Alla andra sätt att leta lukt på innebär större utmaningar och är mer attraktiva förefaller det som.

Nu fick Matte mer fog för sitt antagande, när både Aili och Modji vid åsynen av kartongerna omedelbart gick fram och krafsade för att få godis. Detta luktsök var upplagt just för att testa denna teori. Båda hundarna fick starta sina luktsök okopplade vid ingången till verandan. De fick agera helt efter eget huvud och båda gick fram till alla de fyra kaartongerna varefter och krafsade och bad Matte om godis. När godis uteblev och även viss korrigering, som vid blindmarkering lades in, kopplade de in nosen och började leta efter lukten! Men först gick de på rena synintryck och markerade kartongerna utan något som helst nosarbete. Kartongpräglade!

Så snart de försstått att de bjudit ett felaktigt beteende gick de i arbete och löste uppgiften mycket fint, med frysmarkeringar vid de två doftpunkterna. Aili noterade den icke smittade möbeltassen, men ignorerade den. Modji gick rakt på doftpunkterna när hon inte fick krafsa och skälla på de icke kontaminerade kartongerna.

Det finns många sätt att lära in något på och Matte känner sig allt mer tveksam till att ha börjat med godisströsslade pizzakartonger. Metoden att leka in doften med en "docka", en tygtrasa som doftkontamineras och används vid ett enda tillfälle, för att sedan slängas och inte ligga och lukta någonstans känns betydligt roligare för hunden! Denna leksak gömmer man sedan på samma sätt som man gömmer figuranterna för sökhunden. En rolig figge leker med hunden och gömmer sig sedan. För att behöva hittas för mer lek! Svårare och svårare gömställen vartefter enligt en stegringsplan. Så varför inte lära in en anna lukt än människolukt på samma sätt? Matte experimenterar vidare med sina hundar. Framtiden får utvisa om det blir rätt eller fel. Det finns som sagt många sätt att lära in något nytt på för både folk och fä. En del är sämre och en del är bättre - för just den individen. Husse håller med!

Antal kommentarer: 4

2017-09-18 10:43:49 - Cecilia

Upplever också att de snabbt börjar överarbeta när kartonger är inblandade, Lotka som har så mycket grundfärdigheter hittade på allt möjligt knas vid åsyn av kartong - skulle han stå på den? Apportera? Fungerade den som en kloss? Skulle han upp med baktassarna? Skulle föremålet frysmarkeras? Så jag skippade både kartonger & inlärning av markering, så förväntan fanns i att söka doften, inte riktat till specifikt föremål och inte att frysmarkera på valfri lämplig plats... Blev mycket bättre, och de hittar ju doften även om den sen ligger i kartonger... ;) så ska bara jag läsa hund lite bättre!

2017-09-18 11:16:54 - Marianne och Larry

Låter bekant! Så är det ju på föraren det hänger i slutändan! Läsa snabbt är inte så enkelt alltid!;)

2017-09-18 19:19:01 - Cecilia

Det är ju inte det, men väldigt roligt & nyttigt att träna på! :-)

2017-09-18 19:23:58 - Marianne

Förarfel är i alla fall mitt eget vanligaste problem vid hundträning!
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)