På fredagen tog Matte och hundarna en långpromenad i området, på välplogade vägar som inte var halkiga! Ett rent nöje, inte avnjutet på mycket länge! Nestorn i området, allas vår Svenne med 83 år på nacken, hade ryckt in! Det går inte att missa när han kört traktorn. Det är ännu svårare att missa när någon annan plogat. Då ligger vallarna höga i infarterna och vägen blir allt smalare.
En isande kall nordanvind blåste uppifrån sjön och de två minusgraderna kändes betydligt kallare. Men det var ändå väldigt behagligt när det bet i kinderna. Här och där kunde man se att älgen gått runt i trädgårdarna, där den kunde finna äppelträd att beskära. Stora fötter i stora kliv. Rakt över staketen. Hundarna pinkade ikapp på alla gula fläcka i snön. Även Násti lyfte nu på benet för att nå högt upp. Det har hon aldrig gjort tidigare. Modji skvätte som en löptik och Násti skvätte över. Det brukar vara tvärtom. En signal om att "äldst går först"? Násti luktar rätt mycket i rumpan på Modji. Man söker så klart tecken! Men Modji förefaller hungrigare än vanligt i stället för tvärtom. Lekfull är hon också. Men Modji är Modji. Granncockern som parades några dagar senare, har både haft en flytning vid tre veckor och är mycket lugnare än vanligt. Násti har aldrig visat någon påverkan av en dräktighet. Urhundar?
I riktning hemåt stötte Matte och hundarna ihop med båda de andra uppfödarna som bor i området och till och med längs samma väg. Kennelvägen! Kooikermatte och Cockermatte med delar av sina flockar. Olika åldrar kräver olika längd på promenaderna, så de får promenera mycket!
För ett år sedan var det inga valpar hos någon och nu hampar det sig precis som för tre år sedan, att alla de tre uppfödarna väntar knytt i stort sett samtidigt. Först kommer Modji (förhoppningsvis....), några få dagar senare en Cocker och ytterligare några dagar senare en Kooiker. Alla mattarna kommer att vara låsta hemma samtidigt och bara hos Modji finns en avlastande Husse, som kan hemföra föda till sin flock. Något de två andra uppfödarna redan kommit på och nu diskuterades en plan för hur Husse skulle tillbringa tiden efter jobbet. Servande tre valplådebundna uppfödare. Närmaste butik finns en mil bort. Husse kommer att få inköpslistor och sedan kan han stanna på ICA och handla. Medförande en spritpenna och noga märka kassarna. Först passerar han Kooikermatte, efter en dryg kilometer uppför vägen når han så Cockermatte och snett emot når han slutdestinationen och Lapskmatte. Husse undrar om han får driks! Det får han förhandla om. Han har redan en kund, Janne Granne, som inte har något körkort och bor intill Lapskfamiljen. Ibland får han driks där. Grannsamverkan! Ensam är inte stark alla gånger. Inte när man bor i skogen. Några enstaka grannar är bra att ha. Men de får inte bli för många.....
Att det råkat bli så att tre uppfödare med intresse för samma saker, men med olika raser, bor så nära varandra och har valpkullar samtidigt är en höjdare! Uppfödarsnack över rasgränserna. Lika uppskattat av alla tre. Många blir fackidioter på sin egen ras och får tunnelseende. Visst finns det rasskillnader, naturligtvis, men mycket hundsnack är väldigt allmängiltigt. Det vidgar vyerna att sätta sig in i andra rasers förutsättningar. I denna uppfödargrupp diskuteras det en hel del hundträning och gärna rallylydnad, då samtliga tävlar rally. Att bara prata Lapsk skulle bli lite enahanda i längden. Även om det är väldigt kul med rena Lapskträningar, där man ser de mycket stora skillnaderna inom rasen.