Äntligen så är vägarna i området promenerbara igen! Nästan, i alla fall.
För att kunna ta längre promenader måste barnvagnen med. Modji är fortfarande för liten för att gå koppelpromenad mer än tjugo minuter i sträck. Nu tog Matte med vagnen och gav sig iväg på en längre promenad med alla hundarna. Modji går allt bättre i koppel ihop med de andra. Hon skall inte bara ha dragkamp med sitt eget och de andras koppel..... Inte hänger hon heller i sin mors nackskinn hela tiden heller. Násti är alldeles för tålmodig och hon får beröm när hon fräser ifrån.
I barnvagnen skötte sig Modji bra trots att det nu är mindre utrymme för henne. Hon stod mest hela tiden med framtassarna på sidokanten. Bra balansträning! En liten bit fårskinn låg i botten för att värma rumpan. Då och då satte hon sig ner på skinnet. En del av promenaden gick på en väg som mest legat i skugga. Där var det tjock issörja, delvis frusen, att försöka ta sig fram igenom. Att vända och gå tillbaka var inget alternativ. Hur sjutton klarar alla mammor med moderna barnvagnar med minihjul att ta sig fram annat än på ren asfalt??? Påfrestande för ryggen till tusen!
Hem kom Matte med både vagn och hundar men med en trött rygg. Att ha varit dagmamma i nitton år har satt sina spår.
Modji hittade på kvällen en ny rolig sysselsättning! Matte mötte Modji i hallen med lite papper i munnen..... det var änden av toarullen! Toarullen satt kvar i hållaren och Modji ha dragit ut en fladdrande banderoll på några meter! Nu var hon på väg in i vardagsrummet i full fart! Jättekul! Tyckte Modji. Matte också även om hon försökte dölja det! Det hade blivit ett bra foto!
* Tillbaka