När Matte hostat färdigt på förmiddagen lockade skogen till en långpromenad. Milt och behagligt, men inget slask. Två grader kallt bara, ingen blåst och ingen dimma! Jätteskönt! Rävspåren började vid huset och även i dag hade räven gått "mopperundan". Men nu var det nog några rävar till som hade rört sig i skogen. Modji gick bitvis på bakbenen och hon vickade på nosen och fnös mest hela tiden! Spåren syntes tydligt i snön! Stigen var vältrampad av människor, hundar och rävar. Rådjur hade korsat stigen på åtskilliga ställen och det syntes var de hade skrapat fram ljung att äta av. Rävspår korsade också stigen på en mängd ställen! Inga vargspår.
Matte börjar få känslan av att vargarna rör sig aningen längre norrut. Ett par hundra meter ungefär. Där har man fångat upp signaler från sändaren på hanen. Kanske hans gräns går där? Matte gick förbi den gamla övergivna mopperamen, där den står lutad mot en liten knotig tall på en bergknalle. I stället för att vinkla söderut och gå hem, fortsatte Matte norrut för att se vilka spår som kunde finnas där. Nere i tätare skog och slyskog var snön helt upptrampad av klövdjur. Inte bara rådjur längre. Här håller vildsvinen gärna till. En rutten stubbe var till hälften sönderbökad och spillningen smakade mums verkade hundarna tycka. Det var inte den gamla vanliga rådjursspillningen!
Matte och hundarna trasslade sig fram genom snötyngt björksly och kom ut på andra sidan som snöhögar! Där dök plötsligt ett skidspår upp. Det ledde inte alls ner mot den närmaste gården, utan bar iväg upp mot Stormossen. Matte följde skidspåret en stund. Rätt som det var dök det upp större fördjupningar i snön och det var inte älg. Upptrampat kring några enar och uppenbarligen pinkat rätt högt. Spåren hade korsat skidspåret och försvann igen. Nu kände Matte att det var tid att vända åter hem. Det är så väldigt lätt att bara gå och gå och glömma att det är lika långt tillbaka! I alla fall för Matte som älskar att gå i skogen året runt. Sista biten, efter mopperamen, var det väldigt djup snö att pulsa i eftersom ingen gått där innan.
Rävspåren återkom, men nu var Modji något mer jordnära när hon tog sig fram. Hon går väldigt gärna på bakbenen när hon vill kolla något!
När Matte och de Lapska kom hem igen efter 1½ timme i skogen var hela Mattes rygg blöt av nerrasad snö och Gázzi följde med Matte in. Men Násti och Modji ville tugga lite märgben innan de drog sig in till värmen framför brasan!
♦Tillbaka