Då blev det tisdagsträning som vanligt i stället för en raggarresa över Östersjön! Men den kommer. I morgon.
Den planerade platsen för träningen var ett ställe strax söder om Stockholm. Husse och Matte hade inte tänkt vara med och dit tar man sig inte i rusningstid från norr om staden. Det tar över en timme. Alltså drog vi ihop två till som bor för långt norrut för det schemalagda träningsstället. Vi åkte till Hakungekrossen som ligger här i närheten.
Gázzi fick börja och hon fick ett frisök där Matte endast kände till på ett ungefär var en figurant låg. Den var avsiktligt utplacerad i en del av området där Gázzi och andra hundar vid flera tillfällen varit väldigt splittrade och nosat och ätit. Vad de äter har vi inte lyckts se, men Matte lutar mot att det är harpluttar! Det är en väldigt grön plätt bland all bråte.Nu ville Matte provocera fram en situation där hon kunde tillrättavisa sin hund mycket tydligt, genom att vara helt nära. Det är svårt att fya hunden när man inte vet precis vad den gör. Nu stod Matte bakom sin hund när hunden fyndade figge. Jättefin markering på öppen figurant och inget nosande eller ätande. Då! Så snart Gázzi fått sitt belöningsgodis, vände hon sig om och började som förut! I stället för att jobba vidare. DÅ BLEV MATTE ARG!
Gázzi fortsatte söka men drog sig tillbaka mot det magiska området och stannade upp och nosade intensivt på en hög planta. Totalt ointresserad av Matte och jobbet! Sådan kan hon vara och det har inget med hennes ålder att göra!!! Dags att återigen ha tummen i ögat på henne och få henne att sluta vara nonschalant! Hon slutar inte jobba! Nej, nej! Hon tar bara en mängd egna initiativ och gör en massa annat samtidigt. Hon brukar till slut ha hittat och markerat, men fullständigt odiciplinerat och helt efter hennes eget huvud. Matte är helt bortkopplad. Det håller inte! Här gäller samarbete!
Nu blev Matte så tydligt vansinnigt förbannad på sin hund att det kunde Gázzi absolut inte nonschalera längre! Obs! Endast vokalt! Himlen ramlade ner! Men Matte stod en bit ifrån och lät hemskt arg, men rörde inte hunden. Då gick Gázzi upp till en liten bod och gjorde en jättefin markering med viftande svans! "Är du nöjd nu kärring?!" Nej. Inte nöjd. Ingen figge fanns i närheten. Gázzi gjorde naturligtvis så här endast för att blidka sin arga Matte. Fullt förståelig aggressionsdämpande handling!
Nu var i alla fall ordningen återställd och Gázzi jobbade vidare så som Matte ville att hon skulle jobba. Rätt som det var slog Gázzi upp med näsan och sprang på skrå högt upp på en grushög. Där markerade hon Husse! Snyggt jobbat Gázzi! Efter det var söket klart, men Gázzi ville INTE tillbaka till bilen. Nu hade hon kommit igång och samarbetet funkade. Nu ville hon fortsätta! Gázzi har alltid varit så här. Hon är speciell och ingen lätt hund att arbeta med, men Matte och Gázzi passar väldigt bra ihop. Fritt för enskilda tolkningar...!
Husse skulle testa något nytt med Násti. Tvärs över en stor grusplan fick två figuranter passera gående bredvid varandra. De gick sedan rakt uppför en stor hög med stenskravel, som rasade runt fötterna på dem. De passerade toppen åtskilliga meter upp och gömde sig på baksidan. Husse gick med Násti kopplad på tvärs över deras spår och ville se om Násti skulle göra ett spårupptag. Första gången han passerade över var Násti inte klar över att hon skulle gå med näsan lågt. Hon sökte luftburen vittring och missade. När Husse vände för att gå tillbaka, visade han Násti tydligt att hon skulle söka spår. Násti satte ner nosen och hittade direkt spårupptaget! Hon spårade klockrent rakt uppför hela denna jättehög och ner till figgarna på baksidan!!!! Trots att två personer gått bredvid varandra med ca en meters mellanrum!!! Här kan man verkligen tala om hårda spår! Spåret flyttade sig dessutom vartefter figuranterna klättrade uppåt och Násti rev ju själv sönder spåret när hon klättrade.
Husse var mycket stolt över sin väldigt duktiga spårhund! Med all rätt! Matte fotade så gott det gick i den tilltagande skymningen.
Det pågående löpet påverkade inte Násti det minsta!