Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

HUNDDAGBOK  

 

VEM SKÖT VAD?

2008-06-19

Hundarna fick åter följa med när Matte skulle hjälpa Mormor att handla. Det gjorde de så gärna! Násti lyckades gång efter gång "händelsevis" nosa sig utanför tomtgränsen och ut i vägkanten. Det bor hundar i alla villor runt omkring och naturligtvis hittade hon en mängd intressant information från alla kissfläckar. Eftersom vägen är en kort återvändsgata och staket hägnar in Roslagsbanans banvall, löpte hon inga större risker. Hon kom så snällt när Matte ropade på henne efter att ha kommit på att hon var på drift.

Innan det bar iväg till Mormor fick hundarna rasa runt på tomten en stund. I dag var det Násti som fick springfnatt och drog igång sin mamma. Det märks så tydligt när de tvingats vara ensamma en hel dag. Som tur är förekommer det synnerligen sällan! Två - tre gånger varje år kanske. Där är våra hundar priviligierade. Men av nödtvång blev det så i går. Oplanerat.

Hundarna får en massa överskottsenergi och har förmånen att kunna få ut den tillsammans genom jaktlek runt Mattes stora runda rabatt mitt på gräsmattan. Varv efter varv med mycket hårda kroppstacklingar! Násti är en fena på att slå kullerbyttor! I full fart viker hon in huvudet och byter varv genom en lite sned kullerbytta! Det ser helt otroligt ut! Detta har hon gjort sedan hon var väldigt ung. Hon gör som när Matte vänder i simbassängen ungefär!

Det är så skönt att de har varandra och att de leker så väldigt mycket tillsammans. Leken blir speciell eftersom de känner varandra utan och innan. Tyvärr blir Gázzi så skällig när hon leker. Men med tanke på hur lekfull hon är med 10½ år på nacken, så står vi ut med det!

När Gázzi var på utställning som fyraåring var hon väldigt skällig och hoppade och studsade i ringen. Hon var jätteglad!

I kritiken stod det: "lekfull fyraåring." Matte tyckte att det lät väldigt trevligt, men blev bryskt nerplockad på jorden av en uppfödare: "du skall nog inte tolka det som positivt." Nähäp! Men hellre det än att hon gått med svansen mellan benen som alltför många hundar gör i en utställningsring.

På kvällen gick Husse och Matte "Mopperundan" i slow motion. Som tur var sprang hundarna en hel del i ljung, skvattram och bärris. Skuttandet är bra för ryggmusklerna! Násti längtar nog till blåbärstiden! Då får man knappt med henne. Överallt där vi går är det mycket blåbärsris och Násti hittar hela tiden nya fina buskar med ännu större bär! Gázzi brukade stå och titta på, men förra sommaren kom hon också på att blåbär är jättegott.

Halvvägs till den gamla mopperamen som står övergiven på en bergknalle, signalerade Násti att något intressant fanns snett framför oss i skogen. Hon spetsade öronen, höjde svansen och satte iväg. Men stannade direkt på en tillsägelse. Gázzi stod kvar hos Husse och Matte men var oerhört koncentrerad. Så small ett gevärsskott!!!  Just i den riktningen! Ganska långt bort, upp mot sjön till. Ett enda skott, inget mer. Mycket märkligt!

Vad vi vet är det inte jakttid för något vilt nu. Om vi missat något, vore det intressant att få veta det. Är det någon av våra läsare som vet?