Mitt på dagen gick Matte och hundarna en förlängd Älgebyrunda. Sol och fantastiska höstfärger! Vid sjön blev det starka färger med det blå vattnet, den blå himlen och gult och orange lövverk. Det blåste mycket kraftigt mot hundarnas lekudde och vattnet slog mot klipporna. Gázzi rullade sig vällustigt, länge i mossan. Násti var flistugg. Inget spring alls!?
◊
På kvällen tränade vi i Rosersberg. Vi var fyra som mött upp denna fantastiska kväll med fullmåne! När mörkret fallit var hela ruinstaden upplyst av en starkt lysande fullmåne. Det skapade en speciell stämning och underlättade träningen väsentligt. Inga pannlampor behövdes! Personal från ambulanssjukvården testade samtidigt radioutrustning i området.
Gázzi fick börja och tre figuranter traskade iväg någonstans. Matte fick endast veta att de fanns "någonstans inom området". Lite lagom vagt. Gázzi drog kort efter start iväg rakt mot vind, innan vi kommit fram till ruinområdet. Matte såg sin hund försvinna rätt mot skogen och inte kom det någon markering. Förlåt Gázzi! Matte såg framför sig hur hennes hund drog till skogs efter en hare....men tyckte samtidigt att det hade varit konstigt, eftersom Gázzi vuxit ifrån sådant. Matte kallade alltså in sin hund. Ingen hund. Ingen markering. Då tog Matte i rejält och fick uppenbarligen Gázzi att förstå att nu j-r gällde det att lyda och komma. En lite stukad hund kom tillbaka och Matte fick fundera över fortsatt taktik. Gázzi vittrade hela tiden i vind och då hörde Matte en konstig fågel i skogen! Rrrt, rrrt! ??? Hm. Matte gick med lös hund mot ljudet och kunde lokalisera det bättre. Det kom från insidan av stängslet. Gázzi kopplades och sattes i arbete. Snyggt koppelsök rakt mot figuranten som låg gömd på insidan av staketet. Gázzi gjorde en mycket bra avståndsmarkering från flera meters håll. Det var figgen som ropat: "rätt" för att uppmärksamma Matte på att Gázzi gjort rätt och hittat henne! Inte trodde Matte att det skulle ligga en figge sååå långt bort utanför ruinområdet!
Gázzi gjorde helt rätt och tog figgen på ett mycket långt avstånd. Hon stack dit och då röt hennes matte att hon skulle gå därifrån! Gázzi lydde och lät bli att markera. Men när hon åter sattes i arbete tog hon upp söket och slutförde det med en snygg markering. En fantastisk hund att arbeta med!
I ruinområdet hittade Gázzi snart de två andra figuranterna, samt lokaliserade var två "radiotestare" just passerat. Gázzi fick söka tomt i resten av ruinstaden och var mycket lycklig! Hon fick jobba länge och springa mycket!
Husse valde att köra Násti inne i den gula baracken denna vecka också. Tre figuranter ombads att "klura till det". Alltså göra det svårt för hund och förare. Så gärna! Först ställde sig Matte i ett kylskåp, men konstaterade att det blev aningen för trångt. Nacken blev som ett S. Just när Matte skulle byta lega hördes hunden komma in i byggnaden! Matte ville inte tända pannlampan och klev därför rakt igenom en gipsskiva som täckte ett hål i golvet.... hq ↔ !!! Stöveln fastnade och bråttom blev det! Násti sprang förbi i korridoren utanför och Matte slet åt sig foten och dök ner bakom en "branddocka" i full storlek iklädd vinterkläder. Strax därpå kom Násti och ställde sig med framtassarna i knät på dockan och markerade jättefint! Hon kom snabbt på att Matte satt bakom och gjorde en exakt markering mot Matte. Övriga figuranter lokaliserade Násti mycket bra! En låg bakom en soffa och ett antal stolar mitt i korridoren och en i ett litet rum vid sidan av, med stängd dörr. Inget "frustrationsskall" över huvud taget! Helt tyst förutom markeringarna och mycket snabba och säkra markeringar. Inomhus är det svårt för hundarna och Násti har haft lite svårt att vara tyst, eftersom vittringen ligger i hela byggnaden. Hon har ibland haft lite svårt att precisera när vittringarna slår i varandra.
En av träningskompisarna, som varit frånvarande en tid, noterade att Násti mognat väldigt mycket det senaste halvåret. Hon har utvecklats fysiskt och fått mer "massa" och hon har blivit säker i sitt arbete. Nu först känns hon riktigt fullvuxen.
Det kan inte nog betonas: Lapska Vallhundar mognar sent! Man måste ge dem tid! Inte ha för bråttom när de är unga. Har man det så slår det tillbaka senare. De måste få sin tid att mogna innan man ställer för stora krav.