Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

HUNDDAGBOK  

 

OLIKA

2008-12-09

Som mammor är Násti och hennes mamma väldigt olika. Detta kan konstateras nu efter en vecka. Den ena är inte en sämre mamma än den andra, men de är olika.

Det har naturligtvis med att göra att de är två olika individer!

Det har säkert också med att göra att deras förutsättningar är olika.

När Gázzi födde sina fem valpar (en valp dog under förlossningen) skedde det med kalkinjektioner på Albano Djursjukhus. Hon fick inga värkar. Hennes valpar föddes därefter mycket lätt. Alla utom Násti som med handkraft under relativt lång tid pressades fram av Matte assisterad av en veterinär som pillade bakifrån. Gázzis valpar föddes i en främmande miljö med främmande människor närvarande. Gázzi såg det som naturligt från början att andra än Husse och Matte var nära valparna och hanterade dem. Det störde henne inte alls. Valparna fick sin råmjölk och de fyra höll varandra varma. Gázzi började lämna sina valpar för korta stunder redan andra dygnet. Allt bara flöt på.

 

Násti födde sina två valpar i sin korg i sovrummet hemma. Gázzi låg i korgen intill och Matte agerade ensam barnmorska. Tryggt och lugnt. Modji som föddes först tog relativt god tid på sig eftersom baktassarna kom först och resten hakade upp sig under 15 minuter. Matte lyckades till slut lirka loss den lilla tjejen som föddes med hinnan över huvudet och navelsträngen intakt.

Efter 17 minuter fick Násti en enda krystvärk och ut kom Mánnu. Utan vare sig hinnor, navelsträng eller efterbörd. Han såg ut som en svart mask i jämförelse med sin större syster. Båda började äta direkt och ingen var svag och behövde hjälpas igång.

MEN råmjölken hade gått åt fanders när mjölken läckte i två veckor innan födseln. Den hade de absolut behövt! Den är så mycket fetare och hade gett dem en bättre start. 

Násti har nog känt att hennes barn behövde särskild övervakning och inga störningar när de åt. Hon har sett utomstående som ett hot och även ett för närgånget beteende av Husse och Matte. Násti lämnar nästan aldrig sina valpar till skillnad mot hur hennes mamma gjorde. Det är stor skillnad på två och fyra valpar , när det gäller för valparna att hålla värmen. Fyra valpar klarar sig betydligt lättare själva en stund än vad bara två gör. Násti och hennes syskon turades om att ligga underst och få mest värme. När Násti stod och åt hörde hon Modji pipa lite. Då lämnade hon sin mat för att undsätta sin kissnödiga dotter! Hon riskerade till och med att få maten uppäten av sin mamma. Vilket Husse förhindrade. Att Násti någonsin skulle lämna sin mat fanns inte i Husses och Mattes fantasi över huvud taget! Men Násti gick och kollade efter en stund och då fick hon äta upp det som var kvar.

Valparna äter och sover och drömmer. De grimaserar, gäspar och räcker ut tungan. De klarar av att bajsa utan assistans. Livet går sin gilla gång i valplådan. Násti har full koll. Hon följer gärna med Husse och Gázzi på korta promenader och då får Matte förtroendet att vara valpvakt. Tack så mycket! Jättegulligt!

Tillbaka