Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

HUNDDAGBOK  

 

VAKTINSTINKTER

2008-12-08

Násti har vuxit upp med och stannat kvar hos sin Mamma. Gázzi är den som alltid varit vakthunden i familjen. Hon har larmat till Husse och Matte att någon / något varit på gång. Násti har där alltid spelat andra fiolen. Någon gång när Násti varit ensam har hon visat att det funnits vaktegenskaper i henne också. Ailu har en mycket stor vaktinstinkt. Sedan han blev äldst bland hundarna (numera edast en yngre Cavaliertik i flocken) har han ytterligare utvecklat sin vaktinstinkt. Lapsk Vallhund har fungerat som en "alltiallohund" i många stycken. Därför har många Lapska en välutvecklad instinkt för att vakta.

SECURITY! 

När Násti nu har blivit mamma har hennes vaktinstinkt utvecklats. Det är ju HENNES barn! Dem skall HON och ingen annan ta ansvar för. Vilket hon gör.

Mammarollen är ny för henne och hon är lite osäker på exakt hur vaktandet skall gå till. Hon är absolut ingen hund som i detta läge skulle visa ett hotfullt beteende mot en människa som uppträder på ett normalt och förväntat sätt. Då vet hon inte riktigt hur hon skall göra heller för att hålla folk borta från sina barn! Med Gázzi och Mysjkin räcker det ju att hon spänner ögonen i dem! Då vågar de sig inte fram!

ö

 

I helgen tittade en "sommargranne" in för att lämna över lite saker som "blivit över" sedan sommaren. Huset är verkligen inte stort och hur man än gör så hamnar allt och alla ganska nära varandra. Nu märkte vi att Násti blev stressad av deras närvaro. Först förstod vi inte vad som framkallade hennes stress! Hon som älskar ALLA människor! Vare sig hon känner dem eller inte! Våra grannar befann sig vid dörröppningen till sovrummet och Násti försökte "stirra bort dem"! Men det fungerade inte alls! Med bara två små rum intill varandra hamnar man som sagt nära varandra. Matte var upptagen i köket och såg inget. Till slut låg Násti och flämtade och såg väldigt stressad ut. Då uppmärksammades Matte och Husse på att Násti tyckte att hotet mot hennes valpar var på tok för stort! Hon bad om hjälp! En av besökarna hade, trots tillsägelse, lutat sig ner över valplådan och klappat en valp! Frestelsen blev uppenbarligen för stor! Även för en mogen man!

Násti månar verkligen om sina små! Gázzi visar mycket stor respekt för sin dotter. Man önskar ju att människor var lika lyhörda för en nybliven hundmammas behov! Men då måste Husse och Matte hjälpa sin gumma och gå in och hålla folk på avstånd.

Bara för att Násti som barnlös har älskat alla människor, kända som okända, så innebär det alltså inte att hon som nybliven mamma vill ha några människor alls i närheten av sina valpar! Det är två helt olika saker!

! 

Mánnu och Modji äter, sover och mår bra. De har fått små söta morrhår och klorna har vuxit och blivit vassa. Deras färger ljusnar lite vartefter och Mánnu får ett allt mer nyanserat tecknat ansikte.

Det är svårt att få med på kort. Där ser allt mest svart ut. Att ta kort är lite knepigt. Dels gör valplådekanten att bilderna hela tiden tas snett uppifrån, vilket Matte inte gillar för man ser bara ryggarna. Ibland ligger de på sidan på fällen men mest inkrupna med sin mamma. Att fota med zoom har varit mest skonsamt för att få blixten en bit bort från lådan. Ett lånat objektiv ger jättefina bilder men då kommer blixten väldigt nära och det gillar inte Násti! Hon litar på sin Matte men behöver ju absolut inte gilla allt hon gör! Om blixten tycker Násti - så där. Utan valpar har det aldrig bekymrat henne, men nu är hon mycket beskyddande!

Hon försöker ibland ta hela valparnas huvud i munnen för att flytta undan dem, om hon känner att de är hotade på något sätt. Så gjorde Gázzi aldrig någonsin. Valparna tyr sig mycket till sin kärleksfulla mamma. 

TILLBAKA