I dag försökte Matte kompensera hundarna för två ensamma dagar. Vädret var fint och en cykeltur kändes som en bra idé. Men det kunde dessvärre ha visat sig vara en mycket dum idé.

Cykelturen hade precis startat när Matte och hundarna (fastsatta vid en springer) mötte en av de hundägare med hundar som Matte inte så gärna vill möta. Hon är inte otrevlig på något sätt men har NOLL KOLL!

I snöret en tonårig Grand Danois och lös med släpande koppel en junior minipudel. Dansken hade hon fullt sjå att hålla i och Minin gjorde precis som hon ville med kopplet släpande efter sig. Hon skällde ettrigt non-stop och rusade rakt mot cykeln snett framifrån. Matte såg framför sig ett uppvirat koppel med en minipudel slängande i framhjulet! "Plingeling! Plingeling! Kom Plingeling! Plingeliiiing!!!" Inte fasen kom Plingeling! Hon hörde nog inget med det smattrande bjäbbandet!

Gázzi och Násti skötte sig exemplariskt och låtsades inte om anfallet. Matte kommenderade "frammåt" och frammåt sprang de. Skönt. Även skönt att Dansken inte kom lös.

Så hände det igen!!!

På hemvägen svängde Matte runt en krök och där stod det oönskade mötet igen! Mitt i vägen med både Dansken och Minin lösa!!! Dansken fick hon tag i och höll i halbandet med båda händerna, lutande sig bakåt och pressat fyade hunden som ville komma loss. "Plingeling! Plingeling kom hit! Plingeliiiing!"

SUCK!  Som tur var kom ingen bil i korsningen samtidigt för då hade nog Plingan tystnat.

Samma ägare har nyligen haft två unga Leonbergertikar som hon blev omkulldragen av och som hon placerade om.........

Våra Lapska ignorerade Dansken och Minin även vid detta möte.

Gázzi och Násti har kommit på en ny lek: "Våga ligga närmast gräsklipparen när Matte klipper gräset"! Det är snudd på att de får klorna klippta när Matte passerar med hjulen på 10, högst 20 centimeters avstånd från framtassarna. De fokuserar gräsklipparen och känns det lite fööör nära hoppar de bakåt liggande. Högst 20 centimeter! Násti är absolut värst och vinner tävlingen. Gázzi tröttnar på att ständigt flytta sig och lägger sig där gräset redan är klippt.

När Násti och hennes syskon var bebisar hade de en valphage som var omgiven av stora gräsmattor. De vandes alltså, med modersmjölken, vid att en gräsklippare låter för jäkligt, men är fullständigt ofarlig. Likaså brukade Husse stå intill valphagen och starta röjsågen/trimmern, för att vänja valparna vid buller. Det lyckades uppenbarligen över förväntan!

På kvällen tog Husse och Matte en promenad genom området med hundarna. Eftersom morgondagen kommer att ägnas åt andras hundar kändes det viktigt att våra egna fick mycket tid i dag.

I morgon ordnar vi en "provapådag" för Lapphundraserna i ruinstaden i Rosersberg. Då får våra egna hundar ligga i bilen en stor del av dagen. Lite ruinsök kommer de i alla fall att få visa upp! Det är roligt att så många anmält sig och nu hoppas vi att vi slipper regn!