Matte gick ut ett långt spår till Násti och Husse. Ett spårupptag från vår grusväg rakt upp för ett berg. Där uppe placerade Matte den första spårapporten. Ett metallrör med godis i. En snitsel markerade platsen för Husse. Spåret gick genom bärris, genomblöt mossa och över berg. En likadan spårapport placerades någonstans i mitten och en lades ut som slutapport.

Direkt efter gick Matte även ut några mycket korta "spår" till Gázzi. Avsikten var att träna spårupptag och att markera spårapporterna. Gázzi har alltid varit slarvig med det. Uppletande är hon bra på, men att stanna till och visa på en spårapport är en helt annan sak.

Spåren fick ligga till sig en dryg timme. Regn hotade så därför blev det inte längre. Husse och Matte tog sina hundar och selade på dem. Husse försvann bortåt grusvägen för att låta Násti ta Mattes spår. Matte gick rätt upp i skogen för att låta Gázzi ta det första spårupptaget och spåret som var ca 10 meter fram till ett föremål.

Redan där sprack hela planeringen att spåra med hundarna samtidigt!

Gázzi var så taggad att hon började skälla och fara runt. Hon tog spåret klockrent och rusade ut i full fart ömsom till höger och ömsom till vänster om spårkärnan. Tjohej! Där låg spårapporten översprungen och förbisprungen med fem meter. Matte bromsade i spårlinan. Gázzi tog apporten som ett uppletande. O.K., hon löste uppgiften. Tillbaka till stigen och Gázzi tog även nästa spår jättefint. Full rulle ut och en tass tryckte ner spårapporten i den blöta mossan. Så var den försvunnen! Gázzi ville vidare och Matte höll emot! På ett leta apport hittade Gázzi föremålet och överlämnade det till en frustrerad Matte. Även denna spårning gick i någon sorts slalom. Men hon kom  ändå exakt rätt på spårapporten, så helt fel gjorde hon ju inte.

Även nästa spår, som var betydligt längre, tog Gázzi bra. Men nu gick hon fint i spårkärnan och var mycket noggrann. Inget slalomspår denna gång! Matte hade nämligen lagt godis i spårkärnan med jämna mellanrum. Första apporten tog hon fint och fortsatte till den andra apporten. Fortfarande plockande godis i spårkärnan. Andra apporten plockade hon upp och gav till Matte. Hon gick rakt på slutapporten, som var en liten hög med godis. Bra! Därefter band Matte upp sin hund och gjorde ett par spårupptag med spår på 5-10 meter. En apport på slutet. Gázzi hade nu fått en arbetstemperatur som var lagom och arbetade hyfsat.

Husse hade precis kommit upp för berget och Násti hade tagit den första spårapporten. Då skällde Gázzi. Vinden låg dessutom rakt från Matte och Gázzi mot Husse och Násti. Där gjorde den det. Hemma på tomten visade vimpeln på en helt annan vindriktning!

"Min mamma skäller! Jag känner lukten av henne och min Matte! Husse! Vi går dit!" Násti slutade spåra och satte upp söknäsan. Husse gick vidare och försökte få sin hund att ta upp spåret igen. Eftersom spåret inte var snitslat visste han inte var Matte hade gått. Han hade bara en grov beskrivning av väderstrecken. Násti hade ingen spårnäsa längre, bara en söknäsa, så Husse genade genom skogen den kortaste vägen hem. Total frustration. En hund slalomspårade och en spårade inte alls! Underbart!

Nu vet Husse och Matte vad de skall göra i morgon! Spårträning!!! Med fokus på koncentration.

Att förmedla tillkortakommanden kanske inte är helt smart, men kan vi bjuda på ett skratt så var så goda!