Så var det kloklippningsdags igen!

Hundarna tycker väl inte att det är så speciellt roligt, men de finner sig. De springer i alla fall inte iväg. Det är lite olika vem av dem som kommer fram först. I dag var det Gázzi och Násti stod bredvid och tittade på. Man riktigt såg hur hon plågades med sin mamma och nästan hukade vid tanken på att det snart skulle bli hennes tur!

Gázzi stod så snällt och försökte varken lägga sig ner, backa eller dra åt sig fötterna. Det är lite olika från gång till gång hur hon brukar bete sig. När det blev Nástis tur stod hon ut medan Matte klippte tre klor. Därefter försökte hon glida undan och lägga sig med alla fyra fötterna i vädret. När inte det gick, försökte hon dra åt sig fötterna när Matte tog tag i dem. Det fungerade inte heller, så då började hon backa.

Eftersom Matte är en elak typ tog hon hunden med sig ner till bäcken och ställde henne på bron. Det går förvisso att backa där också, men eftersom bron är smal går det inte att backa så mycket. Násti vet sedan länge att man hamnar i vattnet då! Den gången för länge sedan, gjorde den elaka Matte inte så väldigt mycket för att förhindra att Násti backade ner från bron och fick bada.

Nu stod Násti så snällt stilla på bron och fick alla klorna klippta. Snabbt, enkelt och smärtfritt!