Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

HUNDDAGBOK  

 

BRRRRR!

2008-11-12

Först en halvlång promenad i rask takt på dagen. Grått, FUKTIGT, småblåsigt och fyra plusgrader.

Precis när Husse och Matte satte sig att äta middag börjad regnet vräka ner! Någon ringde för att kolla att det verkligen var träning i Uppsala på kvällen. Jo då, så var det. Vi skulle vara på "Viktoria", brandstationen i Uppsala.

Färden dit gick i begränsad hastighet och regnet vräkte ner i täta skyar. Mörkt, dålig sikt och långt att köra. En timme tar det normalt, men nu tog det en kvart extra. Vi hann fram i tid.

I området finns en byggnadskonstruktion som kallas "spindeln". Den är avsedd för rökdykning och består av ett centralt utrymme, med armar strålande ut därifrån. Flertalet valde att använda spindeln för kvällens träning, eftersom det där gavs skydd mot regnet. Men inte mot blåsten, som skapade korsdrag från alla håll. Den råa fuktiga kylan i en betongkonstruktion gick det inte heller att skydda sig mot.

Husse valde att köra Násti kopplat runt spindeln för att lokalisera figuranterna. Alla fem figuranterna satt i centrum och det blev en hittaövning i koppel. Násti måste tvingas att vara lite rädd om sig nu!

Gázzi fick fyra figuranter i och omkring spindeln. Vittringarna slog i varandra på olika sätt och hon fick verkligen jobba! Två figuranter låg i samma spindelarm, men i varsin vinkel. Matte hörde att det var två olika figgar och lät figgarna ta med hunden ut när de belönat färdigt. Gázzi var överallt. Ute och inne och till slut hade hon funnit alla fyra. Men hon hade så kul, så inte ville hon gå tillbaka till den varma och torra bilen! Gázzi som hatar när det regnar! Men det är bara när det skall promeneras. Inte när det är jobb på gång!

Efter två timmar hade alla gjort vad de skulle med sina hundar. Då var vi många som frös så att vi skakade! Bokstavlig talat. En hade inte hunnit hem för att hämta regnkläder. Men vi som var rejält påbyltade frös mer än vi någonsin gjort på en träning! Vattnet rann ner i nacken och den råa fuktiga kylan gick in i märgen!

 

Matte hade, innifrån och ut, på överkroppen: Craft polo underställ, ullfrotté polo underställ, halvtjock fleecetröja, tjock Helly Hansen och däröver en regnjacka. Vantar och regnmössa. Fleecebyxor under regnbyxorna. Gummistövlar. Iskalla blöta muddar runt handlederna. Dyngsura vantar och blött runt halsen. Klassiska köldpunkter! Men man måste även kunna röra sig på olika sätt när man figgar. Allt är liksom inte upprättstående!

På med all värme i bilen och på sätena. In i värmen på MAX för något i magen och lite värme. Hem i en varm bil och en sängfösare! Den smakade inte ens gott! Men den gjorde gott! Hemma var det varmt och skönt men kylan fanns i kroppen.

H. uttryckte när vi skiljdes åt: " Varför är det aldrig sånt här j- a väder när vi har förträffarna?! "  (Då får man se rätt mycket...) Mattes kommentar.

Appropå förträffar - Matte åkte upp till Hakungekrossen och där låg den älskade gamla skinnkepsen kvar! Dyngsur! Därför hade den inte blåst bort! Inte var den överkörd av en dumper heller! Härligt!

Fortfarande i dag, dagen efter, fryser både Husse och Matte.

Vad månde det betyda.....?

*

REJÄL FEBER BETYDDE DET !

Ruggig Matte.

Matte rugguggla? 

 Tillbaka