För andra dagen i rad fick valparna komma ut i frihet i hela huset, när Husse och Matte åt frukost framför en nytänd brasa i gjutjärnskaminen. Då hade de först fått frukost av Násti och sedan frukost av Matte. För Modjis del bestående av uppblötta kulor av Doggy Breeder och För Mánnus del av detsamma uppblött i Esbilac - modersmjölksersättning. Båda valparna åt med mycket god aptit och ingen av dem har reagerat på introduktionen av valpfodret.
Båda valparna tog sig runt överallt, men återvände hela tiden till Husse och Matte och värmen vid kaminen. Samt till sin mamma och sin mormor! Nu var hela flocken samlad på den plats där den skönaste värmen och maten fanns. Även katten Mysjkin låg i närheten av kaminen. Modji begav sig med jämna mellanrum in i sovrummet och in i Mattes "arbetsrum". Arbetsrum = ett litet rum på aningen mer än 5 m2 där tvättmaskin, hydropress, varmvattenberedare, linneskåp och Mattes dator är placerade! Till och med en liten valp insåg att där inne var det inte mycket golvyta att ta sig runt på, varför hon gång efter gång gick in där, för att genast vända och gå ut igen!
Mormor Gázzi fick nu för första gången på riktigt börja umgås med sina barnbarn! Detta uppskattade hon mycket och Matte uppskattade mycket att Násti delade med sig till sin mamma. Det är en gåva att kunna låta valparna få vara tillsammans med två vuxna och mogna tikar! Matte hör inte till dem som är riktigt övertygade om att det är helt idealiskt att låta tikar få valpar redan när de är två år gamla. Varken Gázzi eller Násti var emotionellt mogna att bli mammor redan då! De hade ju nätt och jämnt kommit ur tonåren! Rent fysiskt är idealet även för människor att få barn mycket tidigt (17-årsåldern) men knappast psykiskt!
Modji pilade omkring lite överallt och försvann med jämna mellanrum bakom och under möbler. Då och då fastnade hon men redde alltid ut situationen själv. Antingen så höll Násti eller Gázzi reda på var Modji var! Underbart att se! De låg på avstånd och följde hennes förehavanden. Mánnu som ätit lite för fort, fick då och då upp en skvätt av sin mat, varpå hans mamma eller mormor genast var där och tvättade rent runt munnen på honom! De turades även om att tvätta golvet när valparna lämnat små pölar efter sig. På soffan låg Mysjkin och tittade på och rätt som det var hoppade han ner och inspekterade valparna på lite håll. Även det lät Násti ske och valparma tog ingen notis om katten.
Husse sträckte ut sig på fårskinnet framför kaminen och strax hade han en valp på bröstet och en i armhålan! Deras mamma och mormor låg intill och hade det gott.
Detta är ett ypperligt tillfälle att stärka flockkänslan och gemenskapen inom flocken. Den viktigaste präglingsperioden för valparna börjar nu. JUST NU!!! Under avvänjningen och fram till och med tolv veckors ålder! Det är nu de skall socialiseras på människor och olika miljöer. På främmande hundar och på en massa olika ljud. Ja, det är undre den här tiden de skall förses med så många positiva och utvecklande upplevelser som möjligt för att ha med sig i livets ryggsäck. Den ryggsäck där de bär med sig sina erfarenheter under resten av sina liv. Tyvärr kommer de negativa upplevelserna att väga lika tungt som de positiva. En tom ryggsäck är självklart inte heller bra!
Som uppfödare och ägare - som ansvarig för en valp, är det "min" skyldighet att förse den med en mängd bra och positiva erfarenheter för att den skall få en ärlig chans att utvecklas till en harmonisk hund, som har glädje av de goda gener som föräldrarna försett den med! Det räcker inte att para två individer med en mängd goda egenskaper!!! Det gäller att ge valpen så goda förutsättningar som det bara går att utvecklas till vad den har potential att bli! Många begåvningar slösas bort av okunnighet och ointresse!
Den kommande tiden med valparna ser Matte oerhört mycket fram emot! Det är nu man kan börja förbereda dem för deras kommande aktiva liv! De skall förberedas för att bli sociala och lyhörda individer som gärna lever sida vid sida med människor och samarbetar med dem. De skall få hjälp att utvecklas till nyfikna och orädda individer som gärna tar sig an olika uppgifter.
Detta är i varje fall Mattes målsättning!
Målbildsträning kallas det!
Tillbaka