Matte var ute på sökuppdrag hela förmiddagen. Var hittar man cellplastskivor som är längre än 120 cm och bredare än 60 cm??? Samt är 10 cm tjocka.

Sådana skivor vill Matte ha i taket på glasrummet som vinterisolering. Taket där är av kanalplast och det är inte tjockt. När detta skall bli valprum bör taket isoleras på något sätt. Så att det lätt går att ta bort när det blir varmare. Men överallt säljs cellplasten i ett standardformat. Matte kom till ett företag i Arninge som kunde  hjälpa till! Till en kostnad av 700:- för varje omställning av sågen......   Taket består av tre "fack" med olika mått! Tjohej! Ett kreativt tänkande måste till. Hur gör vi i stället?

På eftermiddagen hade södra Sveriges oväder kommit hit och det började ösregna och blåsa så att träden böjde sig rejält. Men hundarna behövde komma ut! Under en smärre avmattning i regnandet gick Matte "mopperundan" . Något mycket intressant fick hundarna att gå med näsorna högt i vind! Alltså fick Gázzi, som verkade mest lättflyktig, gå kopplad. Násti var mer intresserad av Mattes godisficka. Hon är nu synnerligen matfixerad! Násti alltså! Vad trodde ni ?!

Matte har letat förtvivlat efter sin gamla slitna skinnkeps! Den saknas sedan lördagen på Hakungekrossen!

Dyblöta hundar och halvblöt Matte kom så småningom hem. Det skymde redan vid tretiden inne i skogen! Knappt hade Matte och hundarna torkat upp förrän Husse dök upp. Han behövde få hem den sista veden innan han satte in hundburen igen, så middagen blev ovanligt sen.

Mitt under middagen ringde telefonen och Husse och Matte kallades ut på övning ögona böj!

Samling två mil härifrån i Gymnasiets matsal nere i Vallentuna. Kommunen hade kallat in FRG-gruppen (Frivilliga ResursGruppen) för en insats vid en större brand, intill en kemisk industri. Människor måste evakueras snabbt! Husse och Matte bor längst bort så alla inblandade var medvetna om en relativt lång inställelsetid.

Väl på plats så skedde en information av en av deltagarna som själv nyligen var med om en dramatisk båtolycka med sin bror, utanför Kappellskär. Båten sjönk och de låg i knappt tiogradigt vatten i 45 minuter. Med på båten var sju mindre jakthundar. Några valpar. Endast en överlevde. Hundarna hade flytväst alternativt satt i transportburar.

Matte hade läst om olyckan och reagerat på förlusten av hundarna. Som vanligt tror man ju aldrig att den drabbade är någon man känner. Största traumat för de båda som legat i vattnet så länge och överlevt, var just förlusten av hundarna som drunknade instängda i sina burar, eller dukade under av kylan.

* Tillbaka