I dag fick Násti bära klövjeväskan på promenaden. Lasten var tyngre än tidigare, vilket hon noterade. Hon rörde sig lite annorlunda i början, men kom snart in i sin vanliga lunk. Vi gick koppelpromenad på vägarna i vårt kuperade område.

I ett av de hus vi passerade bor en ettårig Grand Danois och en tre månader gammal dvärgpudel. Deras Husse har upplyst oss om att hans hund (ar) aldrig skäller när någon går förbi!

Inte om han är hemma i alla fall!

I så fall bara ett par tre skall för att tala om att de bor där! Det har de ändå rätt till!

Vi har aldrig klagat på skällande hundar där, men bett om ursäkt att våra skäller när folk går förbi.

I dag, som alltid (!)  skälldes det förfärligt mycket långt innan vi kom fram till tomtgränsen! Hundarna var inne och ensamma hemma. Möjligen stör det grannarna, inte oss.

Men allt det där som deras husse talade om, det gjorde han ute på promenad med sina hundar och ölburkar..... :-)     Mycket skall man höra innan öronen trillar av! Se också för den delen!

De senaste dagarna har det blåst väldigt hårt med stormbyar. Från de två stora granar som står framför huset har mängder med kottar ramlat ner. Matte började plocka men kom snart på att det var ett lämpligt jobb för hundarna. I ren konkurens anmälde sig Gázzi först! Hon jobbade jättefint men flyttade gärna på sig när Násti ville lägga sig i!

Násti gick in för sitt uppdrag med hela sin själ och överlämnade kotte efter kotte till Matte,  som vidarebefordrade dem till skottkärran.

Så fick Matte se vad den smarta hunden hade börjat göra! Násti gick till skottkärran och hämtade kotte efter kotte och gav till Matte,  som själv gick med näsan i backen och  inte hade märkt något!