Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

HUNDDAGBOK  

 

INGEN TISDAGSTRÄNING

2008-06-04

Denna tisdagkväll var ett möte inplanerat.

Två gånger om året träffas räddningshundförare från Upplandsdistriktet (dit vi hör) och Stockholmsdistriktet. Då brukar någon från SBK:s frivilligsektor ofta närvara för att informera om alla de förändringar som fortlöpande sker.

Sedan flera år är det mycket prat om KBM (Krisberedskapsmyndigheten) och vad de vill med räddningshundverksamheten. Nu kommer KBM att slås ihop med Räddningsverket och då uppstår ännu fler frågetecken. Vi fick inte ens klart för oss vad den nya myndigheten skall heta!

I övrigt noterade vi att minst halva tiden gick åt till att diskutera tävlingsverksamheten. Det är en mycket liten grupp som tävlar och en MYCKET STOR GRUPP som måste stå för alla arrangemang för att den mycket lilla gruppen skall kunna ägna sig åt sitt tävlande......

Husse och Matte är inte helt bekväma med att tävlingsverksamheten börjar ta så stor plats. Tävla i att rädda liv? Bedöma arbetet ekipaget gör med "stilpoäng"? Det viktigaste är väl att den försvunna personen hittas? Inte hur?

På en övning gjord för ett ekipage som skulle gå upp på prov, för att bli godkänd för internationell verksamhet, satt Matte som figurant. Legan var i en gammal panncentral till ett nerlagt och raserat pappersbruk. Totalt mörker rådde. Så småningom hade hunden kommit fram och hittat Matte. Föraren hade ficklampa och lyste rakt på Matte men stod still och tyst som en staty. Hunden gjorde ingen ansats att markera och väntan blev alldeles för lång. När Matte till slut frågade föraren vad hon väntade på, kom det föga överraskande svaret: "På att hunden skall markera."

Matte i sin tur påpekade att detta var en ÖVNING! Ingen tävling! Medan föraren väntar på markering kan figuranten ligga och förblöda eller dö på annat sätt!

På en övning är uppgiften: Hitta försvunna personer, tillsammans med hunden, och rädda deras liv!

På tävling betygsätts precis allt efter hur snyggt det ser ut.

Det är stor skillnad. Det gäller att hålla dessa "grenar" i sär när man tränar och övar.

På dagen gick Matte och hundarna på en lååång stavpromenad. På en strand låg en naken (?) kvinna och solade i den iskalla pålandsvinden! Det ÄR sol och det ÄR skönt att ligga på stranden....!  Vattnet var svart och det krusades rejält. Brrr!