Kvällen tillbringades i skogen. En promenad med aktiviteter.

Både Husse och Matte försvann med jämna mellanrum. Likaså ett hundhalsband. Násti har blivit lite av en specialist på att hitta föremål en bit upp från marken.

En uppletanderuta på ca 10 x 50 meter vallades av. Hundarna satt uppbundna intill och tränades i att vara tysta. Det har de inte helt lätt att vara! Förväntan är stor! En pingla i ett gummiband ( sådan som hundarna har runt halsen i skogen) var uppletandeföremål. Pinglan var placerad längst ut i rutan och Gázzi, som gick först, hittade den genom ett systematiskt sökarbete. Bra jobbat!

Násti fick exakt likadana förutsättningar. Hej vad det gick! Men det gick nog lite väl fort! Springa fick hon i alla fall. När hon började samla ihop sig lite mer gick hon upp med näsan! Sökte på trädgrenarna. Där hade hon ju nyss fyndat sitt halsband. Smart tänkt Násti! Men var var näsan?

Till slut blev hon så frustrerad att hon ställde sig som en trädskällare under en smal och hög tall! Snygg skallmarkering på absolut ingenting! Inte ens en toppfågel! Matte gick ut i rutan vartefter för att styra upp henne. Det fungerade inget vidare eftersom Násti låst sig mot trädtopparna! En överslagshandling framkallad av frustration antagligen.

Till slut stod Matte nästan på pinglan och då hittade den stressade hunden äntligen sitt föremål och fick MASSOR med beröm!

Därpå placerades pinglan ut åtskilliga gånger till på olika djup i uppletanderutan. Den lades öppet och den gömdes i ljung och mossa. Nu hade låsningen vid "höga" föremål släppt och Násti löste sina uppgifter galant! Härligt! Hon fick springa mycket. Hon fick tänka mycket. Hon var jättelycklig och ville absolut inte förstå att det roliga tog slut. Hon stod länge kvar på en murken stubbe med mossa och ljung och väntade på nästa uppdrag. Trots att hon sprungit sig törstig och flåsig. Vi älskar denna arbetsvilja hos våra Lapska!!!

Gázzi som löst sin första uppgift snabbt och mycket bra måste naturligtvis också få jobba mer. Även hon fick leta efter pinglan på olika djup i rutan. Dessutom gömde Matte den ganska rejält ett par gånger. Inga problem för en hund som har näsan påkopplad och huvudet med.

Den enda egentliga svårigheten med denna övning, var för hundarna att ligga tysta när den andra hunden jobbade!

På vägen hem uppsökte Gázzi den rotvälta som hon grävt sig ett gryt under. Tecken på annalkande "skenvalpning"! Däremot var inte Násti grävsugen vilket hon brukar vara. De löpte samtidigt. I övrigt är Násti tydligt skendräktig.

Väl hemma slog Matte på datorn och gick in på fritidshusområdets hemsida. Där varnades för ett lodjur inne i området. Ett rivet rådjur och en skadad katt som avled, indikerar att ett lodjur rör sig i området sedan en tid.

Hund-  och kattägare varnades!

Förmodligen dras lodjuret hit genom att rådjuren gärna föder sina kid i området. Rådjuren är inte alls rädda för hundarna här och det kanske till och med är så att det upplever hundarnas närhet som ett skydd? Intressant!

I vilket fall känner vi oss inte oroliga för hundarna. Däremot kan katterna leva i fara. Tyvärr finns det kattkolonier här. Sommarkatter som lämnas kvar över vintern. Ibland kommer någon ut en helg och ställer en skål torrfoder under huset....